Maken till positiv och villig häst får man leta efter. Inte för att någon av mina andra har varit ovillig eller konstrat vid inridning, men Danesa ligger nog faktiskt i en klass för sig. Så redo och så villig, så där som när man plockar ett perfekt moget äpple som ramlar ner i handen.

Hon har ju fått göra lite innan hon kom till mig, så jag har bara behövt bygga vidare på det. Ögonen lyser när utrustningen kommer fram och hon får brått ut till banan. Har jobbat på lina, tömkört på banan och i skogen, ridit mde någon som håller i linan och nu i veckan körde jag första gången utan lina. Gången innan visade hon tydligt att hon blev irriterad på longerlinan efter att jag satt upp, så jag tänkte det var dags. Och det var det! Damen var mycket tillfreds med det!

Idag var Christian med ut i stallet och tog med hunden på promenad, så jag och Danesa passade på med en skogsrittspremiär. Lite förvirrat att gå från gården och stannade vid grannens hästar, men någon minut senare stegade hon villigt på framåt. Så fortsatte hon, vi skrittade, gjorde halt och travade lite och på hemvägen testade vi även reaktionerna för älg i buskagen. Hon reagerar men frågar mig om det är farlig och är hela tiden med mig och talbar.

Det är tveklöst det snabbaste jag gått fram med en inridningshäst, men när det känt moget, hon är trygg, med på noterna och VILL så får man avvika från ”mallen”.

Bild från idag. Fantastiska häst!