Är skydd skadliga?

I veckan kom Hippson med en artikel om att skydd kan ge en skadlig värmeökning i hästens senor under arbete. Jag har sett en hel del kommentarer och diskussioner kring det på nätet i veckan, trots att det egentligen inte är något nytt under solen. Men som med allt så tål det att upprepas!

Som alltid kommer de svartvita åsikterna fram, det är antingen eller. Att fundera över om man behöver och varför är lite mer sällsynt. ”Förr behövde hästar minsann inte” vs. ”utvecklingen går framåt och min häst har aldrig fått skador av” känns som någon standard argumentation oavsett ämne.
Men läser man vad som står så handlar det inte om att skydd är något man ska slänga i soptunnan, däremot belyser dessa undersökningar vad som kan bli problem med skydd. Det finns fler negativa saker med skydd också, utöver ökad värme i senorna så kan de minska eller ändra hästens rörelser och pga det ge problem på andra ställen, de kan försämra blodcirkulationen (allrahelst om de dras åt för hårt!), de kan bli för tunga särskilt om de blir blöta av svett eller vatten, de kan ge skav osv osv. Det finns massor med argument mot skydd som ni ser. Och alla de nackdelarna bör man bli medveten om som ryttare/hästägare.

Men det finns givetvis bra saker med skydd också. Att skydda mot slag och hästar som stryker sig är viktigt, för de upprepade slagen ger också skador och problem, de kan skydda mot stick/skärsår mm. Som med allt måste man titta på den aktuella hästen  och situationen. Är den balanserad eller obalanserad, stryker den sig, vad ska man göra det aktuella ridpasset? Man får också anpassa skydden efter vad hästen behöver skyddas från. Man kan också tänka efter lite när man ska köpa skydd, se till att de är lätta, att de är ventilerade och inte drar åt sig vatten och svett. Passformen är viktig också, så att de sitter som de ska och man inte behöver dra åt dem hårt. Strunta i reklamen och vilken känd ryttare som använder just de dyra skydden, titta på skydden och tänk efter själv. Hur kan de passa min häst och det jag gör?

Det går mode i allt. Enorma lindor har varit poppis hos dressyrryttare rätt länge, numera ska de se ut som man glömt stallbandagen på när man rider. Det är väl det mode jag ställer mig rätt frågande till. Lindorna värmer upp benen väldigt effektivt och det vill man inte när hästen tränar pga den ökade risken för senskador. Det finns effektivare skydd mot stötar och slag än lindor och när de lindas upp över knän och ner runt kotleder påverkar man rörelserna med. Det finns skydd med samma problem, som är täta, tjocka och som sitter högt upp och ner under kotorna. Jag har själv använt såna i tron att det var bra, men de är pensionerade numera. Man lever och lär.

Jag använder inte skydd när jag rider ut i skogen eller rider dressyr. Mina hästar är balanserade, de stryker eller slår sig inte normalt så jag ser ingen anledning att sätta på skydd då. Ska jag däremot hoppa, träna teknik eller göra något där det är större risk för uppspelta/upphetsade hästar sätter jag på skydd, eftersom risken att de ska slå sig är större.
Skydden ska alltid tas av så fort som möjligt efter ridpasset, för att benen ska kunna kyla ner så snabbt som möjligt. Inte heller det är något nytt under solen, men det är lätt att glömma bort.

Kort sagt, tänk efter VARFÖR, så kommer man långt. Oavsett omd et gäller skydd, täcken, klippning eller vad det nu kan vara. Är svaret för att *känd ryttare gör så* eller *alla gör så* så börja leta fakta.

Lite länkar om man vill läsa mer utöver Hippsons artikel:

Protective boots for horses – The Pros and Cons!

Klicka för att komma åt 53cf874a0cf25dc05cfafe8b.pdf

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.823.7268&rep=rep1&type=pdf

Klicka för att komma åt The-Effect-of-Equine-Exercise-Bandages-on-Distal-Limb-Temperatures-During-Exercise.pdf

Träning med Endeño

Igår kom jag äntligen iväg med Endeño och fick träna för min ”huvudtränare” Júlio Borba. Jag har ridit för honom sedan 2004 med lite uppehåll när jag varit dålig. Tyvärr är det en bit att åka, närmare bestämt så där en 25 mil enkel resa, till det närmaste stället han kommer. Fördelen är att Denjos uppfödare bor precis i närheten 🙂 Alltid kul att få träffas! Jätteroligt att Denjos pappas ägare kom också!

Jag skulle ha åkt i september och ridit för honom men då blev det tyvärr inställt. Den här gången hade jag bara möjlighet att åka en dag, men jag tror det blev rätt optimalt för Denjo faktiskt. Jag hade tänkt komma iväg mer och rida i andra ridhus med honom, men den där verkligheten kom emellan då jag gått upp i tid på jobbet och orken inte funnits. Vi har åkt till utebanorna 3 km bort några gånger bara. Men det fick bära eller brista den här gången! Fördelen med om hästen visar sig från sin värsta sida när man är hos tränaren är ju att man kan få hjälp med det man mest behöver hjälp med.

Lastnings och transportproblemen kändes avlägsna igår, han lastar sig själv och stod som ett ljus efter att han skakat av sig transportskydden fram. Jag använder inte alltid transportskydd, men eftersom han kan veva en del med benen och har broddar satte jag på dem. Men hem fick han åka utan eftersom han står still utan dem. Problem löst 🙂

Åkte så jag hade gott om tid när jag väl kom fram. Vi skulle rida direkt efter lunchpausen, vilket var kanon eftersom jag då först kunde låta honom kolla in omgivningarna i lugn och ro, men också få ta det lugnt och kolla in läget inne i ridhuset innan träningen började. Det var ett bra upplägg, han behöver få lite tid att processa allt och även lära sig vad som förväntas av honom i det läget, nämligen att ta det lugnt. Han stressar upp sig när han är osäker på vad som förväntas av honom, så där måste jag vara lugn och tydlig.

Förklarade att det jag mest behöver hjälp med är hur jag ska jobba med honom i den situationen vi var, på främmande mark och där han blir spänd, exalterad och har svårt att hålla fokus. Som alltid fick jag bra hjälp med det och det kändes skönt att få kvitto på att jag tänker rätt kring det. Särskilt efter hur det blev på träningen för en annan tränare i somras..

Började jobba på lina, fick låna en kapson eftersom jag glömt min. Fokus på att få honom att hålla en lämplig takt i traven eftersom han ville rusa på, små volter när han sprang på och sen öka upp när han gick i bra takt. Böjning och sen ut på raka linjer med böjningen och utnyttja den. Även longera figurer, trianglar och fyrkanter och så fick jag en del bassning på olater jag lagt mig till med i min ensamhet.
Och det är underbart att få fler verktyg i att jobba på lina! Det är mer än bara låta hästen springa runt på en cirkel.

Denjo lugnade sig efterhand och jag kunde sitta upp och rida. Han var ju fortfarande spänd och lite ofokuserad, men ridbar ändå och jag är ändå nöjd med hur han gick. Han kommer ju spänna av mer i takt med att han blir lite mer världsvan och får vara iväg på främmande ställen mer. Det viktigaste var talbar och ändå jobbade med mig.  Vi gjorde inte så jättemycket uppsuttet, mitt mål var trots allt att ha honom ridbar i den situationen. Fick med mig en del att tänka på där med så klart, inga nyheter egentlige, men man behöver någon som påminner en nu och då!

Han är en fantastisk häst att jobba med. Inte enkel alla gånger, men när allt faller på plats blir jag lite ”hög” av att rida honom! Det finns inga gränser för vad han vill och kan. Sen händer det mycket i hans huvud, intelligenta hästar är det både för och nackdelar med! Han behöver tänka och får han tänka för mycket hittar han på egna lösningar eller saker att göra 😉 Håller matte på alerten..

Nu ska jag fortsätta jobba på lugn, avslappning och att ta mig iväg till andra ställen och rida. Det är den stora, viktiga pusselbiten för oss just nu.