Etikettarkiv: stolt

Vi fastnade på film idag

Maken var snäll och kom upp till ridhuset och filmade när jag red Endeño idag. Är väldigt nyttigt att se sig själv, och väldigt jobbigt när man undrar saker som exempelvis vad min högerarm håller på med egentligen? Har tittat igenom filmen en sväng och funderat lite kring hur jag jobbar vidare med slyngelhästen.
Han har varit störig unghäst en period, haft svårt att koncentrera sig i ridhuset då han varit enormt fokuserad på alla ljud utifrån och varit spänd i ridningen. Det har även blivit en del blandade hopp på bakbenen när jag varit osedvanligt jobbig och dum enligt Endeño och krävt skitjobbiga saker som att gå på en volt eller rakt fram på spåret i angiven gångart.

Nu är vi mer ense på den fronten igen, men jag lägger fokus på en koncentrerad och avslappnad häst. Det kliar i fingrarna på mig när jag ser filmen att sätta lite mer energi i honom så han visar upp mer och större trav, det finns där, men just nu ska jag ge tusan i det och fortsätta ha den där avslappnade och fokuserade killen att rida på. Han behöver stärka upp sig en hel del till innan han är riktigt mogen för att orka visa upp sin trav och samtidigt vara mjuk och bärig och inte bara vifta med benen. Jag kan korta och minska traven och jobba en hel del med den inom det register han orkar bära sig idag.
Det jag kommer börja lägga till är korta stunder med mer samling och därmed lite högre form för att stärka honom där. Nu jobbas han i en horisontell form med väldigt lite samling, mer fokus på framåt. Det ska fortsätta vara grunden, men som sagt, kan lägga in lite samling här och där.

Galoppen är enligt mig hans bästa gångart och det märks att han har lättare att jobba där. Även galoppen kommer så klart bli större och luftigare i takt med att han blir starkare.

Klippte ur en kort sekvens ur filmen, för att vara lite stolt över gossen. Han har alltid haft lätt för byten, ända sedan han var föl, och jag har bett honom om byten under sadel några gånger, tror det är 4 ggr eller så. Inte tränat alltså, utan bara bett om det när det känts som att han kan göra det jag ber om. Har inte blivit besviken, han har bytt rent och villigt på hjälpen alla gånger. Kul att ha lite bildbevis för det 😉 Sen är det inget tävlingsfärdigt byte så klart, men en bra början.
Någon kanske ylar om att jag byter på en femåring. Gör det för all del men inte här. Han har lätt för byten och han kan gå i förvänd galopp också. Att be honom göra något han har lätt för när jag känner att han kan leverera det jag ber om stärker hästen.

https://youtu.be/7JSaGzKLYNE

WE tävling igår

Var iväg till min hemmaklubb Ölmstad och tävlade igår, svårklass working equitation. Är ett år sedan vi red vår första tävling jag och Lapp Glans, på samma plats och samma klass och för samma domare.

Är så nöjd, både med mig själv och med hästen. Pålle älskar verkligen att få komma ut och tävla, han njuter av uppmärksamhet, människor och att få se massa andra hästar. Nu när han fått vara ute regelbundet är han väldigt cool att ha med sig också, lite skrik, men kan koppla av väldigt bra också. För ett år sedan höll han på att brisera, han vibrerade bokstavligen när jag satt upp till framridningen och min man fick leda oss in på framridningsbanan, sen släppa så jag direkt kunde trava iväg för att få bort ganska stora mängder överskottsenergi. Då hade han inte varit hemifrån på nästan 3 år, pga att jag inte mått bra. Låter det oplanerat? Ja, det håller jag med om, men då transporten tagit tid att få lagad efter att min unghäst hade fått panik i den så kom vi inte iväg på miljöträning som planerat. Jag valde att köra ändå på tävling och är väldigt glad att jag gjorde det. Ibland behöver man kasta sig in i saker.
Efter den tävlingen var Lapp Glans lyckorusig i över en vecka. Jag med 😉 så det var helt klart rätt beslut.

Nåväl, igår kunde jag hålla mina tävlingsnerver i schack och rida ordentligt inne på banan. Vi gick några missar där bland annat mellantraven blev pannkaka totalt, men också riktigt bra delar med poäng därefter. Var andra gången jag red med min kurmusik och är rätt nöjd med den.

Red fram lite för länge inför tekniken, men kunde å andra sidan stå i solen och titta på tidigare ekipage. Han kändes väldigt trevlig och avslappnad på framridningen, tänkte att jag får rida på honom lite i speeden sedan.
Men eller hur..
När vi kom in på banan var det en viss häst som tände till rejält, gasen hakade sig lite och bromsarna krånglade. WOOOP WOOP var  väl hans inställning till det hela 🙂 Vi höll på att riva grinden, sista hindret, men lyckades rädda det i sista sekund och räddade några poäng, även om de så klart inte blev så många på just det hindret. Till speeden hade piloten inte riktigt lyckas få in i sin skalle att hästen var TAGGAD utan red på för hetsigt. Resultatet blev därefter, taggad häst som gick mycket upp, trampade runt och sämsta tiden. Jag måste hålla mig lugn och fokusera mer på korta, prydliga vägar än att rida framååååååt på galenpannan.

69,2% i dressyren och 68,6% i tekniken är jag väldigt nöjd med. Resulterade i en delad andraplats totalt.

Lapp Glans fick för övrigt syn på Morotsmannen (dvs min pappa)  och gnäggade glatt medan vi väntade på att starta teknik och speed.  Mamma och pappa stod en 100 m bort, men det var tydligt att Lapp Glans reagerade och kände igen dem. Bra syn har han, måste vara alla morötter 😉