Endeño på tävling

Hemmaklubben, dvs Ölmstad rid och körsällskap, ordnar några klubbtävlingar framöver. Första var i går, dressyr lätta klasser. Jag hade anmält Endeño till LA:1 med tanken att det går som det går, det är klubbtävling och det är på hemmaplan där jag känner folk 😉 Mitt mål var att vi skulle ta oss in i ridhuset själva och helst inte stå på bakbenen där inne. Och gärna göra en lam och tam uppvisning. Vi lyckades med att komma in, blev en del bakbenshopp och däremellan var han kalasfin.

Planen var att åka dit innan och träna lite eftersom han inte varit hemifrån och jobbat sen november, men pga jag först var sjuk, sen fick en infektion av ett kattbett blev det lite ont om tid för det sas.. Så i fredagskväll var vi där.
Denjo skötte sig guld på utebanan, men blev jättestressad när han kom in i ridhuset (finns anledning till det) men jag kunde ta mig tid att i lugn och ro få honom att slappna av och han kunde jobba trevligt i alla gångarterna.

Att det blev dagen innan var ju inte perfekt. Han hade behövt några dagar emellan MINST för att få tänka och smälta det hela. Men han klev glatt in i transporten igår med (han är skitnöjd i den numera, från att fått panik där inne) och tyckte det var kul med äventyr.

Hela grejen med denna klubbtävling var ju att vänja honom vid allt runt omkring på en tävling. Själva ridbiten är den minsta saken i sammanhanget för en grön 6 års hingst som länge varit väldigt omogen mentalt. Så han fick träna på att stå i transporten, (väldigt trist enligt honom, han skrapade med frambenet en hel del, men blev nöjd när hästarna i hagen bredvid blev synliga) till att det är hästar överallt (inte lätt för en lantishäst) till framridning (har ni någon som helst aning om hur svårt och jobbigt det är att hålla rätt på alla hästar samtidigt när de springer runt som yra höns?? Vi testade spinn för det konststycket). Vi får tyvärr sällan sällskap på ridbanan hemma så han har aldrig varit på en ridbana med så många hästar på samtidigt. Som väl var kunde vi gå bort till en hage och rida fram lite där och lugna ner lite också. Trots uppspelt sprattel vid uppsittning skötte han det väldigt bra trots allt.

Och stort TACK till mina underbara klubbkamrater som visade oss stor hänsyn och tålamod!

Det där med att bedöma hur länge jag skulle jobba honom före start var inte lätt. Jag tog till gott om tid för att kunna jobba honom vid hand först för att känna av läget (han var ju lite uppspelt) och räknade med mycket skritt för att få honom avslappnad. Men det blev extremt gott om tid eftersom jag räknade hellre än bra på hur lång tid det skulle vara till start, om vi säger så. 1,5 timme är i längsta laget kan vi väl vara överens om 😉

Föga förvånande var det en för trött häst som kom in i ridhuset. Inte fysiskt trött, men mentalt. Det märktes. Vi inledde med inridning i galopp, halt, hopp 90 grader i ett språng för han såg sig själv i spegeln och sen bröt han sig ut i volterna och drog mot utgången. Jag skippade resterande volter (domaren tyckte av någon anledning att det lät klokt?) och med en del blandade hopp på bakbenen kom vi runt programmet. När han är med mig går han kalas trots att han var väldigt spänd, så domaren fick använda från 0 till 8 i protokollet.

Var en nöjd häst jag satt av utanför sen.

Jag är, blandade hopp på bakbenen till trots, väldigt nöjd med gårdagen. Den stora grejen var allt runtomkring och det kände jag att det gick och att det kommer bli bra med rutin. Vi måste ut mer nu (resterande klubbtävlingar i we och dressyr är inbokade). Han kan varva ner numera när vi är iväg, något han inte kunnat tidigare. Jag har fått kvitto på att jag tänkt rätt med honom och fått än större anledning att lita på mig själv när det gäller mina hästar.

Och får han rutin och när han kommer slappna av på banan är han nog en häst som kommer blir riktigt, riktigt bra. Han rör sig fantastiskt (i mitt tycke 😉 ) kan både samla och länga lätt och framförallt så VILL han jobba och gillar publik.

Nu ska han vila till torsdag, då ska jag longera. Han är en häst som behöver få tänka och smälta saker i lugn och ro och behöver kortare viloperioder efter mycket nytt. Efter vilan har bitarna trillat på plats och han är oftast angelägen om att visa att han förstått.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *