Kategoriarkiv: Okategoriserade

Okategoriserade

Varför pratas det mest om en liten del av hästens träning?

Lämna en kommentar

Om ridning finns det mycket att läsa och det skrivs spaltmetrar om det. Om det som sker inne på ridbanan eller ridhuset. Mestadels om det som sker uppsuttet, och lite om tömkörning och ännu mindre om longering (som många tror handlar om att hästen ska springa runt, runt i ett snöre, men det får bli ett eget inlägg).
Men det som händer från det att du går ut för att hämta hästen i hagen, när du binder upp den, leder den till och från ridbanan, hanteringen och alla oväntade situationer pratas det väldigt lite om. Det är ändå en stor del av hästhanteringen och lägger grunden till hur hästen är på ridbanan, dess förtroende för människan, hur det kommer gå att lasta, hur hästen kommer reagera i oväntade situationer. Och inte minst hur det kommer funka hos veterinären, hovslagaren mm..
Väldigt ofta vill folk köpa en häst som är en klippa i allt ovan, men de kan tänka sig att utbilda hästen i ridningen. Men hanteringen ska bara finnas där och fungera, för annars blir det jobbigt och inte minst farligt. Har man inte missat något väldigt viktigt då?

Allt vi gör påverkar hur hästen ser på oss, hur den interagerar med oss och omgivningen. Det är i det lilla, i den dagliga hanteringen som vi lägger grunden till ALLT. Så varför pratas det så lite om det? När det pratas säker häst är det ofta ytter saker som hjälm, stålhättor etc, det där man är glad att ha när det visar sig att det dagliga arbetet med hästen fallerar och något går åt helvete. Men det pratas inte om det allra viktigaste delen, nämligen relationen till hästen och alla små men ack så viktiga detaljer som avgör om situationen går åt helvete eller bara resulterar i en häst som hoppar bredvid dig och sen vänder sig om och fråga dig om hur den ska hantera situationen.

Allt börjar med att lära sig förstå hästens kommunikation. Vad säger den, hur känner den sig, vad är den på väg att göra. Hästar är flockdjur och pratar rätt mycket hela tiden, bara man är uppmärksam.
Min erfarenhet är att många bara kan läsa när hästarna pratar med väldigt stora bokstäver. I en potentiellt farlig situation kommer hästen inte ha tid med att teckentolka för en trög tvåbening om den tror att det är risk för liv och lem. Jag har också sett personer som jobbar med hästar totalt ignorera upprepade frågor från en häst, varpå hästen helt logiskt ryckt på axlarna och gått sin väg för att göra det som den frågade om den fick göra, varpå människan börjar skrika och gapa och kalla hästen dum och ohanterlig.

Många hästar accepterar detta, de har lärt sig att människor är tröga varelser. Antingen kör de sin egen grej, pratar med STORA BOKSTÄVER och blir talade till med STORA BOKSTÄVER och det funkar. De har lärt sig först mer människospråk och klarar det rätt bra, för de är samarbetsvilliga och stabila. Andra, känsligare hästar stänger av, blir rädda, osäkra. Andra ser det som fritt fram att köra över idioten i snöret. Och ju mer energi hästen har, ju mer vilja och jävlaranamma ju farligare kan det bli med en döv, stum och ganska blind människa i snöret.

Att lära sig läsa häst är inte så svårt. Vi använder mycket samma signaler i kroppsspråket, men vi måste bli medvetna om det. Ta oss tid att stanna, titta hur hästarna interagerar med varandra. Fundera över vad vi ser och bli medvetna om det. Kan man märka den första spänningen hos en häst som kommer bli rädd och möjligen dra iväg i full kareta har man tid att avleda, man har tid att svara att det är ok. Man får tid att få färre farliga situationer.
Och bäst av allt, en helt ny dimension i hästsamvaron öppnar sig.

Och allt börjar när du hämtar hästen i hagen. DÄR börjar dagens träningspass eller tävlingsdag. Förstår du vad din häst säger?

Okategoriserade

Börja blogga igen kanske?

Lämna en kommentar

Senaste året har gått i väl högt tempo, så bloggen har legat i träda.

Men nu i år när alla planer tvärnitats och jag börjat hitta fötterna igen efter det så kanske jag skulle börja härja här igen och ogenerat tycka och tänka en massa.

Hade ett utkast liggande om hästvänlig hingsthållning, kanske ska ta tag i det igen.

Kan villigt erkänna att när coronan slog till och allt ställdes in tappade jag styrfarten en hel del. Jag hade ställt in siktet så hårt på att få åka till München och satsa mot EM med Lapp Glans. När det försvann och allt blev osäkert tappade jag verkligen fokus och motivation. DEssutom ställdes träningen med Julio in och då kändes det som jag gav upp. Nu när jag borde träna och fila på alla små detaljer, utnyttja tiden att njuta av mina fantastiska hästar, så vi kan komma tillbaka bättre än någonsin..

Inga krav alltså.. Men..

Nu är det kanske inte så konstigt att jag tappade sugen. Ett 2019 som var extremt kaotiskt och intensivt, smärre väggkänning i somras och när jag blev ledig i julas kunde jag bara vila, allt annat var det tvärstopp för. Så kom 2020 och inget blev som förr..

Så nu har jag tagit det väldigt lugnt. Insett (igen) att jag inte är superkvinnan utan faktiskt en helt vanlig människa. Och sugen och orken börjar komma tillbaka. När lamningen är över ska jag börja träna hästarna ordentligt igen, när orken, energin och tålamodet finns. En tacka kvar som ska lamma, sen har ”alla” tre lammat klart. Även det tar ork, särskilt som jag är nybörjare med får och det är min första lamning.

Så, mina hästar är hur pigga och fräscha som helst. Men är inte jag det så är halva ekipaget borta. Bara gilla läget på det så kommer man igen snabbare. Även hästmänniskor är människor och behöver vila upp sig.

Att ha häst, Okategoriserade

Att hålla hingstar hästvänligt -Inledning

Lämna en kommentar

Finns det intresse för en bloggserie om detta?
Emellanåt får man höra att det är synd att hålla hingstar som hingstar för att de inte får gå ihop med andra hästar och inte leva ett ”normalt” hästliv. Det är ju en sanning med modifikation och jag tänkte ta upp en del exempel på bra lösningar och hur man som hingstägare kan resonera kring hag- och stall-lösningar när man har hingstar.

Vad är en ”hingsthage”tex? Eller en ”hingstbox”? Vad kan man räkna med för beteenden när man släpper ihop hingstar med varandra eller med valacker, eller dräktiga ston. Särskilt när man har hästar som ska prestera i ridningen samtidigt.
Hur kan de reagera och framförallt varför reagerar de som de gör?

I mitt stall står just nu 3 hingstar mellan 3 och 19 år, en valack och sen ston. JAg kommer använda dem som exempel och försöka lägga upp filmsnuttar och bilder på olika beteenden och ta upp praktiska saker kring staket, boxar, hagutformning, när vårkänslorna kommer och andra praktiska saker kring hingsthållning. Eftersom jag hanterat hingstar av olika raser sedan 20 år tillbaka i olika miljöer har jag breda erfarenheter att gå tillbaka på. Det har även gjorts en del forskning kring hingstar och deras sociala behov som jag tänkte titta på.

Häng med!

Okategoriserade, PRE

Raljera över raser – kaaaaan den samla sig??

Lämna en kommentar

Ett par gånger senaste tiden har jag läst blogginlägg och nu senast en krönika där skribenterna skriver om raser som de inte känner till. Jag tror (hoppas) att meningen är att det ska vara lättsamt och lite roligt, eller tom uppmuntrande av andra raser än deras egna (dvs varmblodiga hästar). Men det blir så fel, så fel…
Jag och flera med mig tuggar lite fradga och bankar pannan i väggen över de rent felaktiga stereotyperna och den lite förnumstiga von oben attityden det blir i inläggen. Helt i stil med ”kaaaaan den galoppera” kommentarerna jag fått förr om åren. Eller ”han är som en liten cirkushäst” när jag tränade piaff-passage-övergångar med Lapp Glans.. Man kanske menar att säga något snällt, men det blir så patroniserande och nedlåtande.

Jag fick för mig att ironisera över det hela genom att skriva ett likadant inlägg, fast som PRE / lusitanomänniska över halvblodshästar. Tänkte först lägga upp det som ett helt eget inlägg, men jag tror poängen går förlorad då.
Så here we go:

KAAAAN den samla sig??

Jag får emellanåt höra att jag borde skaffa mig en riktig tävlingshäst nu när jag tävlar. Såna där halvblodshestar ska tydligen vara bra på tävlingsridning har jag hört.

Jag kan se massa fördelar med det, dels är de stora som fan, så lilla jag behöver inte vara så balanserad som på mina iberiska hästar. Lite vingel märks inte så mycket däruppe, särskilt inte när hästen är i svävfas i steget! Dessutom verkar de rätt lagom smarta, så där så att de inte ruttnar på att springa varv på varv på volten, eller ber en dra åt helvete om man råkar be om två saker samtidigt. Kanske bra, nu när jag är lite mer till åren och stelare och mer glömsk? Och så fungerar den där ”håll i och driiiiiv” ridningen utan att man blir nedstampad i ridhusunderlaget?

Uteritter verkar man få hoppa över på såna där halvblodshestar däremot, särskilt dressyrditon. Då verkar det vara överhängande risk för skador. Luvor och mycket läderremmar verkar vara grejen, men det är ju kul, då får man shoppa mycket!
Så har jag ju en gammal ponny som jag kan rida ut på om jag vill.

Jag fick fler bra tävlingstips för halvblodshestar av en kompis:
Ska du upp i klasserna? Easy-peasy; gångarten kommer med födseln, bara håll i hårt, kläm om, tryck på ”start” knappen och le mot domarna. Oj, ska du ännu högre upp i klasserna? Håll nu riktigt, riktigt hårt i tyglarna, kläm så hårt du någonsin kan men benen (förstärkt men rytmiska sporrhugg) och le ännu bredare mot domarna – vips har du piaff! Mvh/Föredetta riktig ryttare numer degraderad till ”tanthäst-ägare”
Snorbra! Jag menar, man vill ju ha en häst som är avlad för SPORTEN, då ska det ju faktiskt vara enkelt att rida dem!

Nu verkar de ju ha rätt svårt för att samla sig de där halvblodshestarna, men tydligen gör det inget på tävling, bara de kan länga sig. Och de är ju så långa att länga sig ju inte är något som helst problem. Men tydligen kan man få syrliga kommentarer av icke-halvblodshestfolk som undrar om den kaaaan samla sig? Men det är nog vänligt menat.

Sen undrar jag om sån där halvblodshest är samma som de där fullblodshestarna? Olika oktan i typ?

Ja, det är rätt mycket så jag och mina vänner uppfattar dessa överseende små inlägg av förståsigpåare. Nedlåtande och okunnigt.

Ja, förstå mig rätt, halvblod är ju fina hästar, även om jag själv inte gillar dem.. ”såna där autistiska stora bruna” brukar en vän till mig kalla dem.

Känner att jag borde följa upp detta inlägg med ett mer seriöst där jag kanske kan ta upp lite mer fakta om de iberiska raserna och vad de gör på tävlingsbanorna, om de kan bocka eller ej och vad det är som gör att jag älskar att jobba med dem. Och lite om varför man bör vara lite mer ödmjuk inför det man inte kan så mycket om för att inte bli sedd som alltför trångsynt och fördomsfull.

Att ha häst, Okategoriserade, orimliga förväntningar

De fräsiga Frälsartyperna

Lämna en kommentar

Man stöter på dem i olika yrkesroller inom hästvärlden (ja, de finns överallt, men det här är en hästblogg, så jag håller mig till hästvärlden), FRÄLSARNA, de där halvgudarna (enligt sig själva) med monumentalt självförtroende, förlåt, ego, som kan fixa alla problem som vi vanliga, dödliga, inte kan fixa. Låt gå att du inte ens visste om det Stora Problemet du eller kanske snarare din häst hade, men se det kan Frälsaren tala om för dig att du har. Och det är bara Frälsaren som kan hjälpa dig så klart!

De kommer oftast som tränare, hästkommunikatörer, whatever men de dyker också upp som hovslagare, alternativbehandlare av olika slag och ibland veterinärer. Det är snubbarna (och lite mindre ofta snubborna) som kan ALLT. Käckt och härligt, eller? Eller inte kanske.

Alla Frälsare har givetvis sina troende som kommer med vittnesbörd om hur Den Store Frälsaren räddade deras häst och dem själva från undergång, smärta och död, bådas död i värsta fall. De Troende går all in och försvarar sin Frälsare med näbbar, klor och direkta personpåhopp om det kommer avfällingar som påpekar Dumma Saker som Frälsaren sagt och gjort. Ifrågasättanden passar inte in här. Har det gått fel med Frälsarens metoder eller behandlingar är det avfällingen det är fel på så klart!

Att de troende försvarar sin frälsare är ju kanske inte så överraskande. De vill ju fortsätta tro på Den Som Löser Allt och kritiskt tänkade kommer inte in där. Men lite typiskt för en Frälsare är att hen själv är aggressiv mot alla som ifrågasätter, eller gör allt för att ignorera den som ifrågasätter. Och lägger skulden på allt som går fel (med den ifrågasättandes häst, alla felridna hästar och krig på jorden) på den Otrogne. Det är inte helt ovanligt med öppna hot, även om de flesta Frälsare vanligen är lite mer slipade än så.

Ändamålen helgar givetvis medlen för Frälsaren. Att något är klassat som djurplågeri enligt lagen är inget att bry sig om, andra idioter kan ju så klart inte använda Frälsarens metoder rätt, det är bara därför de förbjudits. Rätt använda av Frälsaren räddar de förtappade hästars liv. För det är så klart hästar som är så farliga att bara Frälsaren kan rädda (knäcka) dem. Att det är övervåld mot hästen är ju ok, för den ska ”räddas”.

Jag kanske inte behöver säga vad jag anser om den här typen av människor och deras anhängare. Håll dem borta från andra levande varelser sammanfattar det väl rätt bra egentligen. Ändamålet helgar inte medlen i träningen!
Som jag sa i inledningen finns den här konstellationen av Frälsare och Troende i många olika varianter och verkligen inte bara i hästvärlden. Någon diagnos hos Frälsaren ihop med empatistörning i kombination med människor som söker enkla svar på komplexa frågor är en farlig blandning. I hästvärlden mest farlig för de hästar som råkar ut för knäckande behandling, i förlängningen i resten av världen betydligt farligare kombinationer.

Men enkla svar på komplexa frågor och problem finns inte. Det är många svar på många olika frågor som behövs och det kan ta tid, det ger inte snabba fixar. Tålamod och kunskap är det som krävs för att det ska bli bra i längden. Sök det, inte en person med alla svar.

Okategoriserade, PRE

Bara föreningtjafs, eller, stambokstjänster gone baaad

Lämna en kommentar

I de två föregående delarna av ”bara föreningstjafs” har jag gått igenom vad som hänt och några frågor och svar. I den här delen tänkte jag ta upp några exempel på praktiska, faktiska problem som drabbar PRE uppfödare och ägare här och nu. Dessa problem är en mycket starkt bidragande orsak till det öppna brev som vi skickat till LG ANCCE PRE, den spanska stamboken som är den som de facto utför tjänsterna.
Det är tyvärr inte BARA det att vi får långsamma och dyra tjänster som förmedlas av personer vi inte har det minsta spår av förtroende för och som vi får stoppa pengar i fickorna på.
Det är så att vi har problem med att få dem att sköta sitt uppdrag på ett bra sätt med.
Vilket resulterar i hästar utan pass, hästar med pass från fel organisation och som därmed inte räknas som PRE, inte kan avelsvärderas osv. Och det resulterar i sin tur för (ännu större) förluster för uppfödarna!

För att en PRE ska räknas som en riktig PRE måste den vara inskriven i den spanska stamboken för PRE
Libro Genealógico del caballo de Pura Raza Española som vanligtvis förkortas LG PRE. Alla andra, korsningar, hästar med PRE föräldrar men med fel pass, hästar med icke avelsgodkända PRE föräldrar osv kallas normalt andalusier och kan mao vara precis vad som helst. Skit eller pannkaka, det finns ingen kvalitetstämpel sas som en inskriven, godkänd PRE har genom sin stambokstillhörighet.
För alla som håller på med avel är det en självklarhet att skriva in en rasren häst i den rätta stamboken. Det är också något som Jordbruksverket här i Sverige förväntar sig (pass från rätt avelsorganisation) enligt EUs regler.
Som uppfödare förväntar man sig också att stå som ägare och uppfödare på den häst man betalat för att tillverka och själv fött upp.
Inga konstigheter så här långt va?

Men när det inte fungerar så då? Ja, det är den situationen jag själv och flera andra PRE ägare och uppfödare befinner oss! En klart Kafka-artad situation.
Min hingst Endeño är inte inskriven. Han har avelsgodkända föräldrar, bra sådana, men ett pass från SH. En andalusier mao, även om jag i dagligt tal säger PRE. Varför är det så?
När han föddes och jag köpte honom hade hans mamma inte avelsvärderats än. Det är ett krav att de är värderade och godkända för att skriva in avkomman. Att man tar föl på en häst som inte ännu är godkänd är inte ovanligt, avkomman skrivs in så fort det är klart.
När Endeños fina mamma Ofelia IX blev avelsgodkänd kontaktade jag X&Y i dåvarande Ancce Suecia för att skriva in honom. Eftersom det är krav på pass hade jag tidigare skaffat ett SH pass till honom och då haft kontakt med X&Y om det, så även hans uppfödare. SH passet t i sig är inget hinder för inskrivningen i rätt stambok.
Hur som helst, jag fick inget svar från X&Y. Jag mailade in min begäran igen och bad om bekräftelse. Ingen respons. Jag frågade bekanta om det brukade vara problem med deras mail, men andra hade fått svar under tiden. Så nej. Jag mailade ytterligare en gång och fick ett i mitt tycke otrevligt svar om att de hade så mycket annat att göra att de inte hade tid för mig. Jag svara ok och föreslog även ett autosvar så den som mailat vet att det kommit fram och varför svar dröjer. Det är det sista jag någonsin hört från dem..

När det gått någon månad till mailade jag ytterligare en gång. Jag föredrar att ta det på mail för att ha allt skriftligt. Inget svar. Jag erbjöd mig även att engagera mig i föreningen då det var lågt engagemang, men ingen respons alls. Här gav jag upp lite på detta eftersom jag hade fullt upp i övrigt och sedan startade den stora cirkusen jag skrivit om tidigare.
Det positiva är väl iaf att jag inte betalat några pengar till dem.

När så LG PRE avslutade avtalet med Ancce Suecia och jag även hade köpt Danesa, så kontaktade jag glad i hågen LG PRE om att skriva in Endeño. Jag fick svar, men sen tog det stopp. I efterhand har jag förstått att det var för att den nya, hemliga föreningen med X&Y skulle få avtalet och de svenska ärendena ”sparades” till dem.
Jag hade kontakt med Arancha på LG PRE även efter detta och hade väl kunnat få igenom att ta min inskrivning direkt med dem, men vid det här laget var jag så förbannad att jag bestämde mig för att vägra ta en ”bakväg”. Jag har många gånger undrat hur klokt jag tänkte där, men grundresonemanget var att ALLA PRE ägare ska kunna vända sig med alla sina ärenden till LG. Och jag skulle fortfarande tvingas gå via X&Y med andra ärenden, något jag anser fullständigt otänkbart!

Sedan dess har jag fått kontakt med många PRE ägare och uppfödare som har liknande problem. Är man ”misshaglig” och inte stödjer dem blir man nonchalerad. Vanlig härskarteknik.
Eller ärenden som tar mer än orimligt lång tid (som 6 mån för ett ägarbyte som går på ett par veckor i normala stamböcker, pass som försvunnit i hanteringen och liknande.)

Jag har även fått värre historier skickade till mig. En av dem gäller en uppfödare som var ny inom PRE men som fött upp SWB tidigare. Hen har ett företag för sina hästar med målet att föda upp kvalitetshästar för försäljning. Hen är väldigt seriös med sin uppfödning mao. Hen tog kontakt med X&Y då hon skulle få ta ett PRE sto på foder för avel och ville göra allt rätt.
Ett sk ”womb rental agreement” skrev med stoägaren enligt X&Ys rekommendation (för att fodervärden skulle bli uppfödare till fölet, annars är det bara stoets registrerade ägare som kan bli det), stoet betäcktes och fölade. Hon betäcktes även om av fodervärden innan det blev cirkus.

För när föl nr 1 skulle skrivas in stötte det på patrull. Fölet i fråga anmäldes för inskrivning i tid, uppfödaren betalade för det och väntade. Inget hände. När sedan LG tog över och uppfödaren kontaktade dem om sitt ärende fick hon en kalldusch. LG vägrade nämligen att skriva in henne som vare sig uppfödare eller ägare till sin uppfödning!
Anledning? De godkände till att börja med inte det ”womb rental agreement” som skrivits, för det var inte registrerat hos notarius publicus. Något X&Y inte sagt ett pip om . LG hänvisade till en nyhetsnotis på sin hemsida från 2014 där detta skulle framgå.
Uppfödaren hade inte heller upplysts av X&Y om att hon måste betala för en ”breeder code” från LG för att kunna skriva in föl som uppfödare. En uppfödarkod (till den nätta summan av 2430 SEK idag) införskaffades. Uppfödaren frågade om status men möttes av tystnad, av samma skäl som jag möttes av tystnad av LG.

Uppfödaren kontaktade åter X&Y efter att ASCPRE blivit offentliga januari 2018. Hon får en faktura på tilläggsbetalning för ”försenad inskrivning” på 2840 kr, utöver de 1100 SEK som redan tidigare betalats. Värt att notera här är att uppfödaren har anmält inskrivningen i god tid men ska trots det tvingas till en dyr straffavgift! Enda orsaken som vi kan se är att X&Y inte påbörjat inskrivningen i tid hos LG, så stamboken har inte fått uppgifterna tid! För stamboken LG är det en sen inskrivning, oavsett hur rätt uppfödaren än har gjort!
Kort efter detta föds föl nr 2.

Tiden går och uppfödaren gör upprepade påstötningar till X&Y om sitt ärenden och påpekar att hen följt deras instruktioner men ändå står med snart 2 hästar som är i stambokslimbo. I juli 2018 får hon ett svar om att de jobbar på det, sen är det tyst. Tiden går. DEt blir december och uppfödaren stöter på men får inget svar. Uppfödaren kontaktar LG direkt och Arancha och är mer än lite förbannad vid det här laget. Föl nr 1 som borde varit såld står kvar, passlös vid 2 års ålder! Föl nr 2 måste skrivas in, men det är samma problem här.

Efter att LG uppmärksammats på problemet blir uppfödaren kontaktad av X&Y igen. Någon lösning verkar inte finnas däremot, de vill köra på så att ägaren till stoet ska stå som uppfödare och ägare till fölen 1&2. Inte ok för den riktiga uppfödaren, något jag tror de flesta kan förstå.
Efter ett par, tre samtal med ena halvan av X&Y som uppfödaren upplever som både otrevliga och djupt obehagliga ber uppfödaren X&Y att inte kontakta henne mer, utan att kontakten får gå via LG. Uppfödaren känner då att hon blir trakasserad för att acceptera att någon annan ska stå som uppfödare och ägare till hens hästar och att allt löser sig bara hon betalar tilläggsavgiften. Hen frågar hur det löser sig, men det är fortfarande oklart… Det handlar om upprepade telefonsamtal och SMS, och en söndag får hen nog och säger att de inte får kontakta hen mer utan att kontakten får ske via LG. Uppfödaren har tagit djupt illa vid sig av att blivit skriken åt i telefon och upplever ett starkt obehag av hela situationen.
Även hingstägaren får påtryckningar om att skicka språngsedeln, till fel person, dvs inte till uppfödaren som är den som hingstägaren har avtal med. Även hingstägaren upplever detta som mycket påfrestande.
Ärendet ligger fortfarande hos LG PRE….

Så, uppfödaren som investerat ganska många SEK i två föl står alltså med två oregistrerade unghästar, en åring och en tvååring som nu får pass via SH, för att lösa den delen. Uppfödaren har känt en stor stress av att stå med en passlös häst, även om hen gjort allt hen kan för att lösa problemet.
De bägge hästarna är uppfödda för att säljas. Men hur lätt är det att sälja en oregistrerad häst? Utan pass går det inte. Och det påverkar priset oerhört mycket att dessa två (fina!) ungston inte är registrerade i sin stambok och därmed inte rasrena. Avelsvärdet blir genast noll.
Ska vi börja räkna på hur mycket kostnaden blivit för uppfödaren, uppfödaren som försökt göra allt rätt men som fått fel information? Som bollats fram och tillbaka men som hela tiden får bråka för att inte bli ignorerad? Som känt sig utsatt och fått mycket obehagliga telefonsamtal av samma person som hen fick de ”goda råden” av från första början?
Vid det här laget rör det sig om väldigt stora belopp.

Och det finns mer än detta, så det blir ytterligare delar i denna otroligt trista följetong…

Okategoriserade, PRE

PRE föreningarna – eländet fortsätter

Lämna en kommentar

För ett år sedan skrev jag om den dåvarande situationen med PRE föreningarna i Sverige. Inlägget kan du läsa här. Efter det hände rätt lovande saker, det kom en motion för nya stadgar som röstades igenom på årsmötet och det blev en ny styrelse. Allt gott? Givetvis INTE..

Jag var inte engagerad i detta, jag hade nog på egen hand med hästar, kvarkan och efterföljande problem, men det kändes som att det var på G efter åratal av trassel.

Ha.Ha.HA.

Det var väl lite väl förhoppningsfullt, eller hur? Speciellt med tanke på allt som varit under alla år sedan det började med PRE föreningar i Sverige. Här redogör jag för min åsikt och varför jag anser som jag gör i frågan. Alla turer är inte med, då skulle jag nog kunna göra detta till en roman, men jag försöker få med lite viktiga stolpar.

I juli kom meddelande att LG PRE i Spanien avslutade kontraktet om att förmedla stambokstjänster via ANCC Suecia (AS). Man fick ta det direkt med spanjorerna. Jag som äntligen började få huvudet över vattenytan igen kollade upp detta eftersom jag skulle göra ägarbyte på Danesa och regga uppfödarkod, samt äntligen få tummen ur och registrera in Endeño som äkta PRE. Det var skitsmidigt! Kontaktade LG PRE på mail, fick kod, loggade in på hemsidan och betalade. Easy peasy! Precis som det ska vara! Ägarkortet skickades ner med rek och mitt nya kom tillbaka mindre än 2 veckor senare. Inte de där 8 MÅNADERNA jag hör andra vara med om när det gått via mellanhand i Sverige. I september kontaktade jag dem igen om att skriva in Denjo, Jag behövde veta vilka veterinärer de godkände för idkontrollen. Och där borde jag väl ha börjat ana oråd, när de svarade att de inte visste (!!!!) utan skulle kontakta den svenska föreningen. AS, som då var den enda svenska föreningen någon (utom närmast inblandade) kände till fick aldrig någon fråga. Jag påminde LG PRE som drog ut på det hela i oändlighet med lama ursäkter. Jag fick annat att bekymra mig över så jag tänkte det fick vänta till våren.

Under tiden följde jag all dramatik i AS med ett halvt öga och visste inte alls vad jag skulle tro.  Nya styrelsen fick inte ut bokföring, styrelseprotokoll och andra handlingar för föreningen från den gamla styrelsen. En massiv skitkastarkampanj gick igång på social medier från gruppen runt den gamla styrelsen mot den nya styrelsen. Det var väl inte förvånande iofs. Mer förvånande var att nya styrelsen fick ta hjälp av Kronofogden för att få ut handlingarna. Och det blev inte bara en gång, eftersom de inte fick alla handlingar, utan TRE gånger! Och i takt med att de fick kontroll över ekonomin och bokföringen kom det fram att det stod inte alls bra till i föreningen. Underskott sedan en tidigare utställning, en stor skuld för moms och skatt och att föreningen betalat tusentals kronor till skatteverket i förseningsavgifter!

En planerad utställning fick ställas in under sommaren eftersom nya styrelsen inte hade tillgång till anmälningar och inte under några omständigheter kunde dra på sig nya utgifter. Snarare var det fråga om  klubben skulle gå i konkurs eller klara sig… Jag såg en del av de vidriga inlägg delar av den gamla styrelsen och CO skrev i samband med att utställningen ställdes in.

När kronofogden kom in i bilden och AS blev av med förmedlingen av stambokstjänster hoppade delar av den nya styrelsen av med buller och bång. Hårda ord och anklagelser från delarna som hoppade av om personliga vendettor och annat. Jag visste inte vad jag skulle tro. Den mest högljudda av de som hoppade av var den person som i flera år aktivt jobbat för nya stadgar och ny styrelse. Som förklarade att hon ALDRIG skulle sitta i en styrelse med de gamla styrelsemedlemmarna, som berättade allt annat än smickrande saker om dessa och hur de handhade föreningen. Som verkligen inte ville ha någonting med dem att göra någonsin. Kom ihåg detta till lite längre ner i texten.

Jag hade denna person på FB då, eftersom jag hade varit aktiv i den grupp hon skapat för att ta fram nya stadgar. När hon klev av visste jag inte alls vad jag skulle tro. Jag valde att inte engagera mig utan avvakta lite och se vad som skulle komma fram i och med kronofogden och annat. Själv var jag ju, som jag skrev ovan, otroligt nöjd med att kunna vända mig direkt till Spanien och få hjälp. Varför krångla till allt med mellanhänder i Sverige? En förening finns det behov av ändå, men de behöver inte agera mellanhand för stambokstjänsterna.

När skitkastningen började gå varm igen mot nya styrelsen så begärde en god vän till mig ut handlingarna från Kronofogden gällande AS ärenden, för att bilda sig en egen uppfattning. Jag fick också dem skickade till mig eftersom jag nu började undra rätt ordentligt vad det var frågan om. I de handlingarna finns yttranden från bägge sidor så att jag lättare kunde bilda mig en uppfattning om vem som hade rätten på sin sida i det här fallet.  Både min vän och jag ställde oss bakom den nya styrelsen efter att ha läst handlingarna. Vi har även begärt ut andra handlingar i ärenden som följt på detta för att få del av bägge sidor av saken.

Efter TRE särskilda handräckningar från Kronofogden hade nya styrelsen i november (tror jag det var) det mesta materialet från gamla styrelsen. Mycket var svartmarkerat på de kopior som överlämnades på bokföring men nya styrelsen kunde i alla fall göra sitt uppdrag för föreningen mot skattemyndigheten bla.

I takt med att de fick bokföringen konstaterades att flera uppfödare var skyldiga föreningen pengar för utförda stambokstjänster. Tjänster som AS redan hade betalat till Spanien och föreningen alltså låg ute med pengar för. Vissa uppfödare hade även fått sådana skulder avskrivna av den gamla styrelsen. Och vad betyder det i verkligheten?? Jo, inget annat än att ALLA ANDRA SVENSKA PRE UPPFÖDARE FÅTT BETALA FÖR DESSA ”UTVALDAS” TJÄNSTER!!! Och där gick en säkring på mig. VAD I HELVETE!!!

Att den gamla styrelsen dessutom ska ha beviljat sig själva arvoden som inte var tydligt i bokföringen och som inte framgått i års och verksamhetsberättelser gör inte det hela roligare.  Ingen missunnar personer som jobbar mycket för en förening att kunna få ersättning för allt det arbetet, men de kan inte själva bestämma att de ska få det och betala ut till sig själva. Det är inte så det ska gå till i en ideell förening. Saken ska tas upp på årsmötet och ÅRSMÖTET, dvs medlemmarna, ska godkänna detta. Något sådant har aldrig hänt vad jag kan hitta. Har någon ett årsmötesprotokoll som visar något annat får de GÄRNA skicka det till mig och nya styrelsen i AS.

Så, bilden som framträder är inte särskilt rolig. Eller förtroendeingivande på en enda jävla fläck. Jag kände mig JÄVLIGT glad att aldrig ha betalat för några tjänster via den svenska föreningen! Och gladde mig åt att slippa göra det framöver. HA.Ha…..

Så i januari dök den NYA föreningen upp som gubben i lådan. Den hade varit en hemlighet sedan den bildades i samma veva som AS förlorade stambokstjänsterna. Styrelsen består i stora delar av AS gamla styrelse och kretsen kring dessa. Same old, same old med andra ord. Plus de som hoppat av AS nya styrelse som jag skrev om ovan och sa att ni skulle komma ihåg. Nu gick det visst bra att sitta i samma styrelse och gemensamt kasta skit på nya styrelsen på sociala medier medan de i hemlighet hade startat en förening och tecknade avtal med LG PRE. Snyggt va? Jag blev otroligt imponerad och FYLLD av förtroende för dessa människor… *SARKASM*
Personen jag hade på FB hade visst tagit bort mig där. Jag vore intresserad av att höra hennes version av det hela och varför hon gjorde den helomvändningen, men jag tvivlar på att jag får svar nu. Om du läser detta får du gärna höra av dig och berätta varför, vi jobbade ju rätt mycket i samma grupp för att ta fram de nya stadgarna!

Vi fick reda på dess existens när LG PRE gick ut med ett meddelande om att de hade tecknat avtal för förmedling av stambokstjänster med den här föreningen så svenska uppfödare skulle gå via dem. En titt på deras stadgar visade att de försökt göra mycket för att hindra någon annan att komma in i föreningen. TEx kommer de ha en interrimsstyrelse i TRE ÅR, för man måste vait fullvärdig medlem (ägt PRE och varit medlem) i tre år för att få sitta på en styrelsepost. Det finns så mycket konstigheter i dessa stadgar (som inte är antagna vid ett årsmöte……) att det tog en föreningskunnig vän över en timma att gå igenom och förklara allt som är galet där.
En av de värre sakerna är att stambokstjänsterna ska redovisas separat, så ingen kommer ha insyn där. Dessutom blev det ännu dyrare..

Där gick inte bara en säkring, hela proppskåpet rök, ihop med samtliga huvudsäkringar. DÄR valde jag att engagera mig, för det är inget annat än REN JÄVLA SKANDAL att det kan få gå till så här!
Den gamla styrelsen har lämnat över en konkursmässig förening med underskott och skatteskulder till nya styrelsen, lämnat det sjunkande skeppet och sen i hemlighet startat en ny förening och eftersom de är vänner med LG PRE tagit med sig kontraktet för stambokstjänsterna till den nya föreningen. Den utan underskott och skulder! LG PRE har i sin tur ljugit för alla som engagerat sig för att förnya AS genom att först säga att de litar på och följer den demokratiska processen i svenska föreningen, för att sedan göra precis tvärt om när det blev nya personer i styrelsen. Om detta finns det så mycket mer att säga, men det får bli en annan historia.

Så resultatet nu är svenska PRE uppfödare och ägare har fått dyrare stambokstjänster som tar längre tid. Och inte kan få någon som helst insyn i föreningen och kan fetglömma att påverka något. Eftersom det är samma personer som i alla år tidigare kan vi inte förvänta oss något annat än vad vi fått tidigare.

Jag har fortfarande inte skrivit in Endeño och har tjafsat med LG PRE om veterinärer. Men jag vete fan hur jag kommer att göra med detta nu. Jag hade tänkt skriva in och avelsvärdera honom i år, men jag VÄGRAR stoppa pengar i fickorna på svenska föreningen som väl varje normalbegåvad läsare förstår efter det här inlägget.

Jag har tagit upp en bråkdel av allt som hänt och det lär följa mer i ämnet framöver, i takt med att jag har tid och orka att blogga.

 

dressyr, kallblodstravare, Lapp Glans, Okategoriserade, Working Equitation

Lapp Glans laddar

Lämna en kommentar

Har varit lite tyst om honom på bloggen på sistone, men han mår som en kung och vi jobbar på för augustis utmaningar. Nästa helg ska vi till Uppsala och rida Riksmästerskapet och sista helgen är planen att åka till Österrike på en internationell WE tävling där. Mycket resande för honom, men han reser otroligt bra och älskar att komma iväg.

Fokus de senaste två månaderna har varit mer tryck och energi i det vi gör. Lapp Glans är en energisk häst som gärna kör plattan i mattan hela tiden, så fokus innan har varit kontroll och att vänta på mig. Hade jag satt mer tryck i honom då hade det exploderat. Men nu var det dags. Det tar tid att få fram, dels kräver det mer styrka av häst och ryttare och så är det ju det där att samtidigt som man vill ha fram tryck och explosivitet ska det finnas lugn och avslappning i botten, så det inte exploderar, blir ryckigt eller stressat.

Så sådär 18 ziljoner övergångar mellan och inom gångarter har jag märkt skillnad på vår grundenergi. Särskilt i galoppen. Traven kommer den med, men det är helvete så mycket jobbigare för piloten att sitta den traven och det ryggswinget som blir.. Träningsvärk har inte varit ovanligt den här semestern för undertecknad..

Så får vi se hur det håller på tävlingen nästa helg.

Okategoriserade

Den eviga debatten om hästens form *ett trött inlägg*

Lämna en kommentar

Framridningen för dressyren på Falsterbo har blivit ett hett ämne senaste åren. Jag har inte orkat engagera mig i allt nytt tjafs som varit, eftersom jag mest blivit förbannad över att debatten raskt fördes ner till under sandlådenivån. Det som även slagit mig är den totala historielösheten hos dressyrens mest högljudda nya belackare, de beter sig som om de kommit på något nytt och revolutionerande.

Nä, något nytt under solen är det verkligen inte. Jag kom in i debatten när den blossade upp på nytt under 1990 talet när rollkuren återuppfanns i tävlingsvärlden.  Debatten var het, nätnicket Pikeur la upp bilder som visade bra och dåliga saker i ögonblicksbilder (och blev stämd av van Grunsven) men jag tycker inte det var på den nivån som det hamnat nu. Eller har jag dåligt minne?
På klassisk dressyr-forum ondgjorde man sig över formen på dressyrhästar, var det trampades igenom mer (fram eller bakben), nosgrimmors vara eller icke-vara (särskilt den tillbakaknäppta nosgrimman som kom och achenremmar) och hur hårt de var spända. Känns det igen?
Jämförelser gjordes med bilder på de ”stora mästarna” döda och levande och bilder från gamla böcker. Allt var bättre förr, men ingen kunde sätta fingret på när det där ”förr” var och den riktiga guldåldern var.  Samma som nu.

Debatten har fört med sig väldigt bra saker, även om det tar tid. Vilka bra saker då? Jo, framförallt FORSKNING (som tar tid) på hur hästen påverkas av olika ridning, både fysiskt och psykiskt. ISES är ett mycket bra exempel. Vet du inte vad ISES är så läs på.
Funderar du på varför forskning är är viktigt? Jo, för det är det enda sättet vi faktiskt kan konstatera objektivt hur olika saker påverkar våra hästar. Och det tar tid, det studeras saker som vissa anser ”självklara” men det har inte funnits BEVIS för det.
Det har också lett till att FEI har börjat påverkas. Det är inte någon lätt koloss att påverka, men det har börjat hända saker. Men smutskastningskampanjerna motverkar effektivt detta. Även elitryttarna, de som ska vara förebilder, har börjat diskutera viktiga djurvälfärdsfrågor, träningsformer etc på ett helt annat sätt, de mest framgångsrika ryttarna har kommit dit utan extrema träningsformer.
Risken är stor att om de bara utsätts för smutskastning och misstänkliggörs kommer de sluta sig. För ärligt talat, vem fan har ork att försvara sig mot ständiga djurplågerianklagelser?
Det sätt som Eponatv, vad-hon-nu-heter som delat massa bilder och diverse andra nu använder gör en vettig dialog och debatt omöjlig! De polariserar debatten så vi hamnar i samma situation som i vargdebatten, dvs totalt omöjligt att ha någon form av vettig dialog med nyanserade argument.

Jag undrar, faktiskt, också vad de är ute efter? Bättre ridning hävdar de, men vad är det som de anser är bra ridning då? Sällan visas det på goda exempel. Tittar man på nätdebatter på klassiska forum, där avskyn mot all tävlingsdressyr ofta är kompakt, framhålls olika ryttare idag, en del som tävlar och en del som inte gör det. Och aldrig granskas bilderna på dessas ryttare med samma glasögon som tävlingsryttarna om vi ska vara ärliga. De flesta av dem är inte heller ute på tävlingar och framridningar där de kan fotograferas och vet att många (fullt förståeligt) inte tillåter filmning och fotografering hemma på sina egna anläggningar.
Rollkur/LDR/whatever är inget nytt under solen. Läs Newcastle och titta på var huvudet på hästarna avbildas där. Skulle någon ryttare idag fotas med ett rejält stångbett med graman genom, fastsatt i en påle i marken med huvudet kraftigt åt sidan ligger framridningsbilderna från Falsterbo i lä. Men där har jag sett klassiska förespråkare förklara det med att de red ju HINGSTAR (!!!) med mycket temperament och framförallt med korta, kraftiga nackar och då behövde man göra så. BS enligt mig, som rider precis en sån häst, utan den typen av träning. Baucher kom senare med rätt brutala metoder, även om han kom på bättre tankar efter en olycka.
För mig belyser det dubbelmoralen som finns,  det handlar mest av allt om VI och DOM, VI som är goda och värnar om hästen och DOM onda som bara vill tjäna pengar och nå framgångar på bekostnad av hästarna. Som alltid är verkligheten mycket mer komplicerad (men då blir det ju jobbigt!)

Så vart vill jag komma med det här inlägget egentligen?
Jo, tagga ner för fan! Debatten är jätteviktig, för viktig för att dra ner den i botten som görs nu vinner verkligen ingen på. Vi måste granska och diskutera hur våra hästar rids och tränas, vad som är bäst för dem. För att veta det kan vi dels titta bakåt, vilka metoder som fungerat i längden, men också forska på vad som händer i hästen i olika ställningar, moment etc. Om det nu är hästens välfärd vi värna om och inte VI och DOM tänket. Kan man även acceptera forskningsresultat som visar på att det man är emot inte påverkar hästen negativt?

Jag är själv ingen anhängare av en del av vad som finns med LDR, hårt spända nosgrimmor etc. Det finns absolut saker som måste lyftas fram och ändras på. Men jag kan verkligen inte ställa mig bakom några smutskastningskampanjer, det leder ingen vart. SLUTA förstöra debatten! För den på ett nyanserat och framförallt VUXET sätt med genomtänkta argument för din ståndpunkt.  Och inser att det inte är något nytt under solen att diskutera detta.

/trött och luttrad

Okategoriserade, PRE

Vad händer med avelsföreningen för PRE i Sverige?

Lämna en kommentar

Finns det någon rasförening för PRE i Sverige längre? Det är en mycket berättigad fråga kan jag och några fler med mig, konstatera efter att ha försökt bena ut situationen sista tiden.

En liten bakgrund kan vara på sin plats. PRE föreningen, eller snarare föreningarna, fick sin nuvarande utformning för några år sedan. Och det är en ganska avancerat för en liten rasförening som kanske kan ha 100 någorlunda aktiva medlemmar i hela landet. Den övergripande organisationen är Förbundet för Spanska Hästen i Sverige, FSHS. Under den finns en förening för stambokstjänster, ANCCE Suecia (AS) (som ingen kan bli medlem direkt i), och regionala föreningar som hästägare/intresserad kan gå med i som medlem.

Jag har stulit denna bild av strukturen från FSHS hemsida:

Aktiviteten i regionföreningarna har milt sagt varit låg. Som tidigare aktiv i andra föreningar är jag inte så förvånad, för det krävs ganska många för att orka driva runt en ideell förening med aktiviteter. Och har man inga aktiviteter sjunker medlemsantalet snabbt och snart är aktiviteten noll. Det är väl vad som hänt här skulle jag våga påstå.

Problemet har ju givetvis inte gått obemärkt förbi, och på senaste årsmötet i FSHS beslöts följande:

”Vidare beslöt mötet att uppdra till de anslutna föreningarna i FSHS att tillsätta en arbetsgrupp i syfte att se över nuvarande organisation för P.R.E.-hästen i Sverige. 

Anledningen till beslutet är att aktivitetsnivån i de anslutna regionala föreningarna och därmed i FSHS har varit mycket låg under 2015. Förutsättningarna för att en arbetsgrupp kan bildas är att de anslutna föreningarna följer FSHS:s beslut och utser kandidater till arbetsgruppen. FSHS:s bedömning är att en arbetsgrupp kan vara utsedd och börja arbeta 2016-09-15. Rapportering från arbetsgruppen ska ske i december 2016, beslut i frågan förväntas kunna ske på kommande årsmöten i respektive organisationer under 2017.

Med vänlig hälsning interimsstyrelsen för FSHS”

So far so good. Någon arbetsgrupp har ännu inte tillsatts (201702-15). Jag känner två personer som blivit tillfrågade, en tackade nej och den andra var intresserad men ville ha mer info, men har inte fått detta trots påstötningar, så hon har lagt ner. Årsmöte ska enligt stadgarna hållas senast 30 april, så det börjar brinna i knutarna. Det finns en grupp intresserade som på eget bevåg satt ihop ett förslag till stadgar, där jag har kommit in och engagerat mig. Problemet är att vi inte vet hur vi kan gå vidare, för det är nu vi hamnar i ett moment 22. Häng med..

Som jag skrev ovan så kan man som privatperson inte bli medlem i FSHS. Det är organisationerna/föreningarna som är medlemmar i FSHS och det är dessa som kallas. Dvs de numera avsomnade regionföreningarna och stamboksföreningen (AS). Rösträtten ser ut så här, kopierat från FSHS stadgar §8:

”Kallelsen skall vara skriftlig och skickas till medlemsorganisationerna minst fyra (4) veckor i förväg. Motioner som skall behandlas på årsmötet skall skickas till styrelsen senast två (2) veckor före dagen för årsmötet (min fetstil).

Till kallelsen skall bifogas verksamhetsberättelse, balans- & resultaträkning, eventuella motioner samt valberedningens nomineringar till förtroendeposter.

Varje ansluten organisation är representerad genom ombud på årsmötet. Varje ombud representerar upp till 25 medlemmar i respektive organisation. Organisation har rätt till ett (1) ombud per påbörjat 25- tal medlemmar. Varje ombud har en röst”

För att få rösta på årsmötet måste man gå med i en regionalförening. Ni vet, de där som står som icke aktiva och inte har någon styrelse vad jag hittat, mer än info från 2014 i Region Syds fall och 2015 i Region Mitts fall. Jag tror inte det hållits årsmöten vad jag kan hitta och revisorn för Region Mitt har inget aktuellt uppdrag. Jag har mailat den som är listad som ordförande i Region Syd och väntar på svar från honom. Samma person är listad som vice ordförande i FSHS ”interimsstyrelse” (mer om den nedan) och väntar på svar om det finns något liv alls i någon förening eller förbund.

En bekant som betalt medlemsavgift till Region Mitt försöker få reda på vart hennes pengar hamnat och vem som har något ansvar, men har inte fått någon respons än.

Att få ut någon information om medlemsantal, än mindre medlemsmatrikel förstår ni nog känns ganska hopplöst.

Ny förening?

Så, vi som nu vill engagera oss och har förslag på nya stadgar, var ska vi börja? Jag tror de flesta normalbegåvade personer vid det här laget insett att man behöver vara rätt engagerad för att ens ta sig så här långt. Jag har lagt ganska mycket energi på att fatta hur det är uppbyggt, läsa stadgar, prata med folk osv. Och det är fler än jag som gjort detta, som väl är.

Den första tanken som slår de flesta efter att ha läst detta är att ”starta en ny förening då”. Japp, vi har tänkt på det med. Problemet är att ANCCE Suecia har avtal med den spanska stamboken om att förmedla stambokstjänster. Som PRE ägare är man beroende av att få hjälp av dem för att skriva in föl, avelsvärderingar, ägarbyten etc. Visst kan de bli av med sitt avtal, men det gör det mycket krångligare för landets PRE ägare (plus norska och finska) eftersom allt måste gå till Spanien då.

ANCCE Suecia

ANCCE Suecia är en intressant konstruktion. Man kan inte bli medlem i den, utan hänvisas till regionföreningarna och FSHS. Medlem i regionförening bli medlem i ANCCE Suecia utan extra kostnad, under förutsättning att man är ägare till en PRE häst. Man behöver inte vara medlem för att få information och service från föreningen gällande PRE.

Det är ANCCE Suecia som hanterar den stora ekonomiska biten, då de utfärdar pass, ägarbyten, stuteri/ägarkoder, avelsvärderingar mm. En enligt mig märklig formulering i stadgarna är att ordföranden utser revisor. Normalt ska årsmötet göra detta, eftersom revisorn ska granska styrelsens arbete åt medlemmarna. Nu har inte AS någon ordförande och verkar inte ha någon revisor heller. Den person som står angiven på hemsidan har inte gjort något uppdrag åt föreningen sedan bokslutet för 2014.

Årsmöte 2016 hölls i december samma år (men ska enligt stadgarna hållas senast 30 april)

Från AS hemsida:

ANNCE SUECIA har hållit årsmöte 2016-12-03

Årsmötet beslutade att anta propositionen om att bilda en arbetsgrupp i syfte att se över nuvarande organisation för P.R.E.-hästen i Sverige.
Inkommen motion antogs inte då den ansågs föregripa det arbete som ska genomföras i arbetsgruppen.
Kontakt kommer tas med personer som visat intresse att vilja delta i en arbetsgrupp för att ta fram ett förslag tilll ny organisation. Arbetsgruppen kommer bestå av sammalnlagt högst nio personer som representerar anslutna föreningar till FSHS. En styrgrupp om tre personer kommer även ingå. Arbetsgruppens förslag beräknas kunna presenteras på kommande årsmöte senast den 30/4 2017.
Två personer, Gunilla Astrén och Jane Fredin. bildar en interrimsstyrelse hos ANCCE SUECIA i syfte att upprätthålla stamboksservice.

Det är i stort sett identiskt med informationen från FSHS, inte förvånande eftersom det är ungefär samma personer som varit på bägge mötena. Jag har inte sett något protokoll från mötet och vänner som är medlemmar har inte erhållit något protokoll heller när de frågat efter det.

Stambokstjänsterna ska utföras, jag står i begrepp att betala en för mig större summa pengar till dem och jag ska ärligt erkänna att det känns så där. Det finns ingen insyn och ingen kontroll, ingen revision. Jag vill poängtera att jag räknar med att få min stuterikod, ägarkort osv utfärdat, men jag anser inte att jag betalar till en ideell förening med demokrati och transparens! Jag har därför dragit mig rejält för att göra detta, men jag måste. Jag har även en häst som ska skrivas in i stamboken och avelsvärderas, så det formella måste vara på plats för mig. Men jag anser att det ska finnas insyn i föreningen och en fungerande struktur på plats! Och ja, jag är beredd att engagera mig praktiskt i det hela med. Om jag bara visste var fan jag ska börja..

Nya årsmöte i föreningarna

Givetvis är det via årsmöten som man som medlem kan engagera sig. Nu tycker jag det är svårt att göra rent praktiskt när de föreningar som man ska gå med i för att få rösträtt i FSHS och AS inte längre lever! Innan jag får svar om det finns något liv alls i dem har jag ingen lust att betala pengar till ett svart hål. Så vi är tillbaka till moment 22. ANCCE Suecia är ju den viktiga biten sas, med stambokstjänster och där ska jag kunna bli medlem och om vi är 25 % av medlemmarna och begär ett nytt årsmöte ska vi få det. Men hur vet jag hur många vi ska vara för att vara 25 % av medlemmarna? Vem hanterar det och hur vet jag att uppgifterna stämmer?

 

Fortsättning följer…

 

Länkar:

http://www.swedishprehorses.se/

http://www.spanishhorseinsweden.se/index.html

http://www.regionsydpre.se/index.html

http://www.rmpre.se/index.html