Som alla som känner mig vet så är jag inte något fan av att han hästar ensamma. Trots det har Denjo fått gå ensam sen förra sommaren då han ansåg att hans 3 årige hingstkompis hade blivit vuxen, klippt sig och kunde skaffa jobb och flytta hemifrån.
Kort och gott, 3 åringen började bete sig som hingst, det var sen vår med brunstiga ston och Denjo ansåg att det var dags för honom att flytta. Det är inget konstigt, utan ett rätt naturligt steg i utvecklingen. Det brukar vara övergående också och normalt sett kan de gå ihop igen efter en tid när hormonerna lagt sig lite.
Nu blev det inte så den här gången, eftersom 3 åringen på riktigt flyttade hemifrån och skaffade ett jobb, dvs han åkte på inridning och såldes (här kan jag flika in att han inte var min utan inackorderad hos mig).
Denjo gjorde dessutom illa ryggen förra året, antagligen när han bad 3 åringen flytta, så han fick ta det lugnt över sommaren och göra rehab-jobb under hösten. Innan det blev tydligt testade jag att släppa ihop honom med de andra grabbarna, men det var tydligt att han inte ALLS var nöjd med det, för han ville få bestämma. Och med farbror Lapp Glans i hagen får han inte bestämma, så han fick gå själv. Av de anledningarna ville jag inte testa att släppa ihop honom med Lapp Glans och Kalle senare på sommaren heller, då det blir mycket röj första tiden och jag var livrädd att han skulle göra illa ryggen igen.
Det hände ännu mer i Denjos liv förra våren, för han fick en dejt för första gången med. Han fick umgås lite intimt med Fe de Futuro och det resulterade i ett fantastiskt vackert stoföl nu i våras.
Denjo har alltid varit väldigt mycket hingst, det är liksom ingen som missar den detaljen. VÄLDIGT macho och med en hel del hävdelsebehov. Men efter att han fått betäcka taggade han ner den sidan rejält och även om han fortfarande är HINGST så har han inte alls samma hävdelsebehov. Kul att se dem utvecklas 🙂
Så nu i våras när han fick gå ut i stora hagen igen, bredvid LG och Kalle visade han tydligt att han ville gå med dem. Så där så han ålade sig genom ena dubbelstaketet in mot andra hagen för att få munhuggas med LG. Så jag släppte ihop dem och tänkte att jag ser hur det går. Som alltid blir det mycket pip, skrik och bajshögsposerande och gränser måste sättas och regler göras upp. Mycket lek med och lite småblessyrer i form av saknade pälstussar. Fullt normalt med vuxna hingstar, de leker rätt hårdhänt och så här i början så testar de sig mot varandra med, även om det inte på något vis är slagsmål. Kroppsspråken hos dem visar det tydlige och de gör pauser där de försäkrar varandra om vänliga avsikter, hänger ut tungorna, slänger med huvudet och tar några tuggor gräs.
Ett par veckor senare har det lagt sig och de står och munhuggs och jabbar emellanåt, det ska skrikas och bajshögsposeras vid utsläpp och det finns inga tvivel i universum att LG är den obestridlige KUNGEN av hagen. och Denjo är helt nöjd med det i år. Otroligt skönt! Pälstussarna får vara kvar med 😉 Alla hästar är glada och harmoniska. Och då är jag glad jag med 🙂 Så här års går de ute dygnet runt, men särskilt hingstarna uppskattar mycket att få komma in några timmar på box varje dag och dels stödfodras, men också vila. De äter sitt kraftfoder, sen ligger bägge som plattfiskar i boxarna och snarkar. Häromdagen låg LG och sprattlade och pratade i sömnen i boxen och matte dog sötdöden lite.
När de sovit, ätit och jobbat är de otåliga att få komma ut igen. Känns som vi har en bra balans nu. Även Denjo, som inte alls är någon campinghäst och visar tydligt missnöje när de börjar med uteliggarlivet på vårarna, vill ut igen.
Ridningen då?
Jo, efter att ha jobbat honom från marken under hela hösten med fokus på lång hals och lång överlinje, över bommar och noga att han inte rör sig för stort och för mycket så har det hänt helt otroligt mycket. Konstaterade i december att även han växt ur sadeln. Nu hade Danesa gjort samma sak, så jag hade köpt en vidare sadel till henne och den visade sig ligga väldigt bra även på Denjo, då de har väldigt lika ryggprofil. Han är inte riktigt lika bred som hon är, men med en korrpadd under blev det bra. Det sagt så kan jag säga att den ser för vid ut på gången och känns för vid för honom när jag skrittar fram, men så fort jag tar tyglarna är den inte det längre. Han breddar sig uppenbarligen mycket när ryggen kommer upp.
Efter att jag behövt en lång vintervila har hästarna kommit igång igen under våren och Denjo har utvecklas långt över min förväntan! JAg har fått så otroligt mycket utbetalt av allt grundjobb jag fokuserat på under hösten att han garanterat inte hade utvecklats mer om vi hade jobbat på som vanligt. Och det bevisar verkligen hur viktigt grundjobbet är, ju bättre bas, ju lättare är det att få till alla krusidullerna sen. Så idag jobbar han i en trevlig och mycket utvecklingsbar piaff, börjat jobba passage, galopppiruetter och så bytena då. Med just bytena behöver jag jobba en del för att de ska bli bra. Denjo ÄLSKAR att byta, han är så ball då om ni frågar honom. Det gör att han gärna kastar sig in i dem när han märker att jag är på väg att be om ett, vilket ger att han oftast blir ett halvt steg efter bak. Men det är ett positivt problem och fokus är att han måste vänta på mig och att han honom lite starkare för att det ska vara lättare för honom. Han har en stor galopp med mycket luft i och det kräver mer styrka för att få riktigt bra byten.
Och jag sitter i någon sorts glädjerus när jag rider honom, Jag får bokstavligen GÅSHUD av att rida honom när han går bra. OCh det är faktiskt de flesta dagar!
Så nu ska jag njuta av att rida honom hemma. Jag ska fokusera på att få ut Danesa på tävlingar och få henne att blir trygg på tävlingsbanorna. Sen ska Denjo få komma ut igen. Inser mina begränsningar med tid och ork så det får bli en häst i taget. Dagens I-landsproblem!
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.