Kvalreglers vara eller inte vara, varför inga svenska ryttare på EM

Som jag skrev i föregående inlägg så skulle jag återkomma till de svenska kvalreglerna för att kunna bli aktuell för att få åka på internationella mästerskap i working equitation, Reglerna i sin helhet finns här men jag kopierar in det som gäller för mästerskap:

För att uppfylla kriterierna för internationella mästerskap skall ekipaget:
1)erhållit minst 65% i dressyr- samt teknikmoment i Svår klass på internationell tävling samt genomfört godkänd speed vid ett och samma tävlingstillfälle.
2) uppnå kvalgräns vid minst 2 tillfällen de senaste 24 månaderna. För junior och young rider gäller samma kriterier som ovan i Medelsvår klass.
Kvalifikationen ska ha uppnåtts före anmälningstidens utgång.
Att kvalifikationen uppnåtts är ingen garanti för att vara automatiskt uttagen, Tävlingskommittén (TS) /sportchefen, beslutar detta.
Hänsyn tas även till: – Aktuella tävlingsresultat senaste 12 månaderna – Aktuell hälsostatus på ryttare och häst – Aktuell formkurva

För att få tävla utomlands måste man ha erhållit minst 62% i dressyr och teknik och genomfört godkänd speed på en och samma officiella tävling (Sverige eller utomlands) i svår klass.

De här kvalreglerna som infördes förra året och började gälla vid nyår har skapat en hel del tjafs. Det var tjafs innan också (orkar inte dra den historien här, men det resulterade i att träningsgrupperna upplöstes och we inte längre har någon internationell satsning från förbundet) vilket resulterade i de här reglerna från SvRF. Det innebar också att ingen svensk ryttare var kvalificerad att få åka på EM och det var rätt svårt att hitta skaffa sig de meriterna också med tanke på att EM går nu i början på maj.
Förstå mig rätt, jag förstår fullständigt att om man haft EM som mål att det svider. Givetvis! Jag har också full förståelse för diskussionerna om kvalgränsen är rimligt satt utifrån den poängnivå som är på internationella tävlingar idag. Den diskussionen ska självklart föras och åsikter komma till we kommittén och tävlingssektionen. Det har det gjort och kvalreglerna ska ses över. Det är bra!

Det jag inte har någon förståelse för att det gnäll som fortfarande pågår när EM är i full gång. Jag har gått ur en We grupp på fb ikväll för jag står inte ut att läsa det längre! Mot mina principer skrev jag tom en ”jag lämnar gruppen” kommentar, något jag aldrig gör annars, bara för att någonstans visa att alla inte tycker så.
Min utgångspunkt är denna, ska man rida ett mästerskap ska man vara en meriterad ryttare, man ska ha rutin från klassen som rids och vara ordentligt etablerad där, man ska tävla aktivt och ha erfarenhet från internationella tävlingar. Ser man till andra grenar är det rätt basic saker. Att ha bra resultat så man står sig i konkurrensen kan ju också vara trevligt.

Att som ryttare inte tävla med hänvisning till att man ändå inte kan få rida mästerskap är för mig fullständigt obegripligt. Det är inte det enda mästerskapet som kommer hållas någonsin, och hur ska man meritera sig och ha rutinen som krävs om man inte tävlar på den nivån och knappt tävlar öht? Att hänvisa till att det är för dyrt att åka på internationella tävlingar utan att få bidrag för det och vara garanterat aktuell för mästerskap är också för mig en gåta.
I VILKEN annan gren kan man resonera så? Hur många dressyr och hoppryttare (kuskar, fälttävlansryttare osv) åker inte och tävlar nationella tävlingar utomlands och internationella tävlingar utan att räkna med att nå landslaget eller att få några bidrag? Men som åker för att få rutin, för att få resultat på sin nivå och inte minst för att det är roligt. Många har nog landslaget som mål, det är ju tävlingsmänniskor trots allt, men de fattar att de måste jobba för att komma dit! Ska WE vara grenen man kan få rida mästerskap i för att man vill? Eller ska vi skicka dit rutinerade ryttare med möjlighet till BRA resultat? Så att en mästerskapstitel och deltagande i mästerskap faktiskt betyder något? annars är det bara pinsamt!

Visst tusan är det DYRT, inte tu tal om saken och internationella we tävlingar är betydligt ovanligare än de mer etablerade grenarna, men de finns. Det ÄR en ekonomiskt orättvis sport, ja. Men det gäller verkligen inte bara WE!

Jag har tidigare inte varit något stort fan av SvRF, men det här har fått mig att försvara förbundets beslut.  Trots allt. Mina vänner sedan länge får kanske leta efter hakan en stund 😉 Jag kan förstå varför de valde att göra så. Jag hoppas reglerna ändras också.
Men för mig kommer det inte göra någon skillnad. Jag ska träna, tävla så mkt jag kan, försöka åka utomlands för erfarenhet och meriter och för att jag och min häst tycker det är förbannat roligt! Kan vi få bra meriter också är det jävligt roligt!

Så, nu har jag nog sagt det mesta jag ville i den här frågan, så får jag skaka av mig det och se framåt. Tjafs inom ridsportvärlden är väl knappast något ovanligt, särskilt inte i en ny gren. Men nu ska jag fokusera på det roliga, alla trevliga utövare som brinner för grenen, som gör vad de kan för att bli bättre och utvecklas ihop med sin häst. Jag älskar att rida dressyr, men jag tycker WE är roligare att tävla i. Hästarna verkar hålla med mig i den frågan 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *