Etikettarkiv: spanjor

Endeño, PRE, Unghäst

Mycket jobb = mycket resultat

1 kommentar

I förrgår fick jag ta mig tiden att diskutera gränser med Denjo, Igen 😉 Mr 6-år-och-ballast-i-universum och jag har haft en hel del diskussioner om detta senaste 1,5 månaden. Det har märkts att han mår bra och har gått upp i vikt, muskler och ork om vi säger så. Och som ung hingst som för det mesta håller sig preciiiiiis innanför (eller helst med en tå på) gränsen för det tillåtna är det diskussioner som får tas nu och då. Det kan räcka med att påminna med att leda, stanna, backa och se till att han följer, eller så behövs det skarpare tillsägningar. Testa gränserna kommer han alltid göra mer eller mindre.

Nåväl, i förrgår var det mycket gränstestande från honom. Jag märkte det rätt tydligt när vi gick upp till ridbanan. Väl på ridbanan skulle han köra sitt eget race utan mig ansåg han. 45 min arbete på banan och på en skogspromenad senare var han med mig, accepterade våra sedvanliga regler fullt ut (ingen tå på linjen utan innanför) så jag kunde sitta upp.

Målet var en häst som kunde skritta lugnt och avslappnat. Kanske inte så högt ställda mål kan man tycka? Men där och då var det precis vad det var. Nu handlade det inte om gränser, utan om att Denjo (som älskar att jobba) har fått högt ställda förväntningar när vi kommer till ridbanan. Så där så det blir kortslutning.
Jag har fram tills nu longerat honom före uppsittning. Av ren självbevarelsedrift, har varit lugnast att låta honom blåsa ur det värsta på linan före uppsittning. Bockar med framhovar högre än manken typ. Nu har det lugnat sig, men det har också gett en häst som förväntar sig FULLT ÖS direkt på banan. De förväntningarna ska jag nu ta ner. I den ideala världen kanske jag borde ha slutat longera först lite tidigare, men så perfekt är jag nu inte.
En lång historia kort så tog det en bra stund att få det där med skritt längs fyrkanten att fungera. Lugn kom vi aldrig riktigt till utan jag nöjde mig med skritt utan massa extra tillägg.

Igår var jag inställd på att fortsätta ”skritta lugnt” arbetet. Gick upp till banan, satt upp direkt och skrittade iväg på lång tygel på min avslappnade, lugna men pigga och glada unghäst. Hepp! Jag tror jag har nämnt att han är smart?

Kunde rida ett bra pass med en häst som sträckte ut sin överlinje, klev på med stooora kliv och orkade bära sina gångarter, sög efter kontakten med handen och jobbade Så Jävla Bra. Grindöppningen som vi tvärnitat och stått på bakbenen vid några gånger vare pass på sista tiden var ointressant. Idel beröm och klappar. Så där så matte var tårögd av hänförelse över vilken helt fantastisk häst han är.

Jag konstaterade en till sak om matte också. Nämligen att jag sista veckan eller två ramlat i en fallgrop och begärt lite för mycket av honom. Han har varit igång ganska kort tid och även om han musklat på sig måste han stärkas. Han har otroligt lätt för sig och är arbetsvillig att matcha, men det gör att det är lätt att bli lite för girig som ryttare.

Gör om, gör rätt. Fokus måste vara lugn, avlappnad häst som ska gå basjobb och stärka sig. Orka bära sig och röra sig ordentligt i den samling jag ber honom om och bara be om några steg här och där av mer. Men mesta delen av jobbet måste han gå i lägre, mer horisontell form för att stärka sig. 2 månader har jag ridit honom efter över 6 mån konvalecent där han när han var sjuk tappade ALLT i form av hull och muskler.

Skynda långsamt. Det är så basic, så enkelt och ibland så svårt när både häst och ryttare vill massor. Men nu får matte försöka vilja rätt istället!

Danesa Casanova, dressyr, Endeño, PRE, Unghäst

6 åringarna jobbar på

Lämna en kommentar

Danesa och Denjo jobbar på. Nu när jag har semester är det hårdkörning som gäller. Och de ger mig ett stort leende på läpparna när jag rider, bägge två! Även om det inkluderat två stycken lagom trotsiga 6-åringar som ansåg sig ha full koll och ”kan själv” på raken..

Danesa utvecklas stadigt framåt. Nu ligger mycket fokus på att få upp hennes kondition, så det är mycket uteritter med långa trav och galoppsträckor som gäller. Hon fick även skor i igår, eftersom hon slitit ner sina hovar rejält på gruset och började ömma lite. Hon var mycket nöjd, uppförde sig exemplariskt under skoningen och klev på med ett helt annat självförtroende när jag red ut henne efter det.

Det jobb vi gjort märks på henne, hon orkar mer och mer utan att bli flåsig. Hon får jobba lite på banan också och även där märks det positiv skillnad på styrka och kondition. Och arbetsvilja lider hon verkligen ingen brist på! Ska bli lite WE hinder och hoppning på schemat också.

Denjo är jag så otroligt lycklig över att vara på gång med igen. Han går stadigt upp i vikt och musklar på sig och är så otroligt mycket gladare och trevligare nu när han får jobba igen. Han har varit/är inne i en ordentlig ”6-årshingst som är ballast i UNIVERSUM” period, fått hålla honom mycket kort, men han har också gått fram mycket i ridningen.

Idag hade jag premiär med att rida på kandar, har hittat en modell han trivs med. Han har en väldigt känslig mun och det har tagit tid att hitta vilket tränsbett han vill ha, så kandarstången har jag fått tänka över noga. Har hittat en med korta skänklar och lite böjt munstycke, åt Sprengers Bemelmanstångs hållet, som han gillar. Kommer investera i en Sprengerstång till honom under hösten, när jag känner mig säker på att det är den modellen han vill ha i munnen.

Styrkan kommer mer för varje dag nästan. Och han måste verkligen ha krav på sig och hållas sysselsatt under ridpassen. Blir det för mycket transportsträckor hittar han på massa egna saker att göra (typ hoppa iväg på bakbenen mot något mer spännande) och tappar all fokus på jobbet. Ju större krav jag ställt på honom senaste dagarna ju bättre har han fokuserat och svarat upp mot mina hjälper. Han är helt sanslöst rolig att rida, begåvad och det finns ingen gräns för vad han känns kapabel för, men det gäller att hålla tungan rätt i mun så att jag begär tillräckligt för att hålla honom sysselsatt och fokuserad, men inte så mycket att det blir för mycket för honom. Helt ärligt kan jag inte säga var gränsen går just nu, men jag har känt att jag kunnat begära mer av honom sista ridpassen, men ändå haft hans fokus. Får köra på det.

Även han ska få hoppa och gå WE framöver. Han behöver komma ut i skogen med, men han är inte så jäkla rolig att rida ut ensam på eftersom han mest vill dra hem då. Hoppas kunna få lite sällskap framöver.

Endeño, Unghäst

Träna i andra miljöer

Lämna en kommentar

Endeño ska få åka iväg regelbundet framöver och få jobba på andra platser än hemma. Det finns ett STORT behov av det och det är verkligen ett stort gap i hans utbildning på den punkten. Även att bli jobbad bland andra hästar är något han måste vänja sig vid, eftersom det sällan händer här hemma och det är en annan häst vid de tillfällena. Just nu känns det verkligen som vårt största problem. Han är fantastisk (för det mesta, och en total apa andra tillfällen, han är trots allt tonåring) hemma, men tappar väldigt lätt koncepten när vi är iväg. det finns sååååå mycket spännande att se och göra och han är väldigt lättdistraherad från första början. Men han måste ju utsättas för det och vänja sig trots allt.

Det är verkligen nackdelen med att sitta hemma och rida. Vi har ju inte heller kommit iväg som jag hade tänkt och löshoppat när Endeño varit liten, eller varit iväg på andra äventyr eftersom jag har varit sjuk. Den biten har ju halkat efter rejält och jag får väl säga att det nog är lite jobbigare att ta igen det när han är tonårsslyngel än det hade varit när han var yngre. Men nu är det som det är så det är ju bara att lösa problemet här och nu.

Sen ska jag väl också erkänna att det är en viss tröskel att åka iväg någon annanstans och rida när det finns ridhus hemma på gården. Latmasken tittar fram både nu och då och jag vet att det blir ett bra ridpass. På bortaplan vet jag ju i dagsläget att det inte kommer bli ridningen som är i fokus utan att få någon form av fokus från hästen som blir utmaningen. Och jag ska vara ärlig och säga att jag känner mig som en idiot som försöker få styr på hästen i de lägena, vilket bidrar till att jag drar mig för att åka iväg. En ond cirkel helt klart.

Men nu har jag anmält honom och mig till träning för min eminente tränare Júlio Borba som jag ridit Lapp Glans för sedan LG var 4. Så nu måste vi öva på att vara på bortaplan tills vi ska iväg. Nu räknar jag inte med att Endeño kommer uppföra sig perfekt på träningen, och jag skulle nog bli lite sur nästan, för det är ju från tränaren vi ska få hjälp med det vi har problem med. Inte visa hur duktiga vi är. Att tränaren känner mig rätt väl gör det enklare också, vi förstår varandra och han vet vad jag kan, egentligen, även om det inte syns just där och då 😉 Jag vet även att jag kan lita på vad Julio säger och vet hur han resonerar. Risken att det blir en ny dålig upplevelse för Endeño är minimal. Vi behöver inte fler såna, ingen av oss. Det tog rätt ordentligt på mitt självförtroende som ryttare också när vi var iväg för en annan tränare. Och att jag inte stoppade i tid och att jag lät mig tryckas ner så pass i skorna. Inte min normala stil.

Igår åkte vi iväg till de gamla ridbanorna vid Ryfors 3 km bort och red. Det är nära och bra, men blir ändå utflykt i hästens huvud. Och uppenbarligen räckte det rätt bra, han stressade inte upp sig så mycket som han gjort tidigare, men han hade vilat dagen innan och hade överskottsenergi de luxe. Det i kombination med att han ville titta på bilar på vägen och golfare på golfbanan resulterade i att det blev mer longering än ridning. Satt upp en kort stund efter en kortare longering men efter diverse blandade små och stora hopp med krumsprång blev det mer longering för att få ur alla myror ur brallorna. Det var en stor myrstack, men till slut började han varva ner så jag kunde sitta upp en stund igen och rida lite, för sakens skull.
Idag blir det utflykt dit igen, så får vi se om det blir mer ridning och mindre longering idag.

Jag fastnar lätt i tankar om hur duktiga alla andras femåringar är och jämför med unghästar som är ute och tävlar och tränar. Så fel av mig, det vet jag, men det kommer ändå. Det gäller att hålla lite perspektiv på de tankarna, i vissa lägen ridmässigt ligger Endeño rätt långt framme. I vissa aspekter har vi problem. Träna hoppning i grupp känns långt bort tex. Eller så vore det nyttigt för honom 😉 Han är impulsiv och lättdistraherad, men är samtidigt otroligt intelligent och lättlärd, det är nog den smartaste häst jag ridit, men mycket integritet. Det finns så otroligt mycket som snurrar i skallen på honom samtidigt att det kanske inte är så konstigt att han mognar lite senare mentalt.
Sen är det inte först till svårklass som vinner. Det är bäst i svårklass som vinner. Jag får hålla fast vid den tanken 🙂 Och jämfört med hur Fashion, min gamle fullblodsvalack, var i samma ålder är Endeño riktigt städad trots allt!

 

PRE

Att lyckas hitta en lämplig PRE avelshingst

8 kommentarer

Jag har tidigare i år och även nu suttit och tittat på svenska PRE avelshingstar för att se utbudet och för att hitta en lämplig kandidat till ett specifikt sto. Varför jag är inblandad får jag kanske återkomma till 😉

Men jag sliter ärligt talat mitt hår en hel del. Visst finns det fina hingstar, men så många av dem lämnar mig med fler frågetecken än svar när jag tittat på den information som finns om dem.

Jag tycker inte jag har omöjliga krav, men jag vill ha en sund hingst så klart med bra exteriör och som visat vad det går för ridmässigt med användbarhet och ridbarhet. Utställningsresultat är väl lite trevligt, men inget jag sätter någon jättevikt vid, eftersom det viktigaste för mig är hög ridbarhet. Jag ska ha en ridhäst, en häst att tävla dressyr och working equitation på och där har jag förvisso krav då jag förväntar mig att hästen ska gå svår klass i framtiden.

Jag vet två hingstar i Sverige så här långt som uppfyller mina krav helt, den ena är Endeños pappa Gorron XV som i mina ögon är den bästa PRE hingsten i Sverige idag med meriter från internationell GP dressyr, han är lite äldre och har visat sin hållbarhet dessutom. Tyvärr går han inte i avel längre, annars hade det inte varit så mycket att fundera över.
Den andre är Endeños morfar Bodeguero XXII som iaf har startat PSG med young rider och visat på bra ridbarhet och hållbarhet. Även han är till åren numera.

Men sen då? Vad är det jag missar? Att unga hingstar inte kan ha resultat från högre klasser är givet, men lite bör de visa ändå. Pepino-Sara tävlar sin Huron som sköter sig bra och han är rekommenderad hingst av spanska förbundet. men för min del går han tyvärr bort pga sin storlek, 178 cm i mankhöjd är på tok för stort för min del. Jag vet inte hur stort han lämnar, hans avkommor är vad jag vet (rätta mig gärna om jag har fel!) fortfarande för unga för att se det. Men blir de i närheten av hans storlek som vuxna får jag ha skylift för att ta mig upp 😉 155-160 i mankhöjd är perfekt för mig.

Så jag har tittat igenom hingstkatalogen. Och slitit mitt hår. Länkar till videofilmer som inte finns är klart irriterande. Visst kan jag söka runt på hemsidor, facebook och söka på youtube, vilket jag även gör för att få se så mycket som möjligt av hingsten utan att behöva resa land och rike runt, men länkar till borttagna youtubevideor imponerar inte och min första tanke är att de ångrat sig och inte har hingsten i avel pga skada eller annat. Nästa länk jag klickade på (inte samma häst kanske jag ska tillägga!) var till en uppfödares hemsida. Den visade sig inte existera. Kanske försöker jag söka reda på om den finns på någon annan adress. Kanske orkar jag inte leka detektiv om en avelshingst som enligt katalogen ska stå till förfogande den här säsongen! Även om det står ett tel nr till hingstägaren i annonsen är det en många mil att köra dit för att bara titta, utöver att det ger ett oseriöst intryck. Vill man inte visa upp sin avelshingst? En juste video och bra bilder gör mycket mer än ägarens intygande om den fantastiska stammen. Att det står priser för 2011 på hemsidan ser inte heller så kul ut.

Och ja, det finns bra hemsidor med bra info också så klart! Men det är deprimerande många som inte är det. Det är ju faktiskt en marknadsföringskanal för hingsten! Det finns fina och bra PRE i Sverige och vi bör absolut avla på de fina hästar som finns, men kanske behövs det lite mer proffsighet i hur man marknadsför sin hingst. Det räcker inte med fin man och flashiga framben, den ska gärna visa sina kvalitéer också.
Visst är alla inte ute efter en supertävlingshäst och alla hingstägare är inte tävlingsintresserade heller. Men varför inte ha ett samarbete med någon duktig ryttare i närheten som kan träna och tävla hingsten en del så den kommer ut, får meriter och faktiskt gör reklam för sig själv och rasen? Och är man inriktad på tex akademiskt är det väl ändå bra att visa upp hästens ridbarhet på video åtminstone? Jag åker gärna och tittar irl på hingstar jag är intresserad av, men jag åker inte 30 mil enkel resa för att öht få se hur en hingst rör sig.

Och nu ska jag gnälla på videor också 😉 En del har bra videor där man ser hästen både framifrån och från sidan i alla gångarter och där ryttaren visar fram rörelserna. Skitbra! Men långtifrån alla. Filmer där den som filmar står i ett hörn, det är dåligt ljus och en sämre mobilkamera så ser man inte så mycket av hästen. Visa UPP er fina hingst ordentligt!

Så, nu ska jag sluta klaga och vara lite konstruktiv också. Det finns jättefina PRE i Sverige och det är roligt. Avla gärna vidare på dem, men tänk lite längre än här och nu. Vackra hästar med bra temperament och hög ridbarhet är det vi förknippar med PRE. Vad jag förstått är målet för spanska avelsföreningen att få fram duktiga sporthästar dessutom, det finns många fina exempel ute på internationella tävlingsbanor redan, låt oss försöka få dit ännu fler! Kan de dessutom vara producerade i Sverige? Varför inte! Det finns duktiga ryttare här, kan man få fina PRE hos duktiga ryttare kan det verkligen bli fantastisk PR för rasen. Där hänger det lite på hingstägare och uppfödare också att tänka på att meritera sina hästar och visa upp dem på tävlingsbanorna.

(Visst kunde man vänta sig att avelsföreningen i Sverige kunde vara jobba aktivt här? Jobba aktivt för att matcha lovande ryttare med dito hästar som uppfödare behöver meritera? Men det är nog en helt annan historia.)