Etikettarkiv: hingst

Tio saker som får en hingstägare att himla med ögonen – och de sarkastiska svar som kan följa

Skriver detta med glimten i ögat, men inte alldeles utan allvar.

Här i norra Europa sticker man definitivt ut som hingstägare. Det ger upphov till en del tillfällen för, erm, skolning i diplomati, tillfällen till karaktärsdanande övningar och himlande ögon och även någon hand å panna.

För handen på hjärtat, visst är den mest tvärsäkra experten alltid den som inte själv har erfarenhet av att äga eller ens hantera eller (påfallande ofta) ens klappat en hingst.  Möjligen sett dem på hingstvisning. Eller känner nån med en 2 års hingst. Typ. Men de VET väldigt säkert hur hingstar är och hur de ska hanteras. Hatten av! Själv har jag dagligen hanterat en uppsjö olika hingstar i olika åldrar och olika raser sen mer än 20 år tillbaka, så vad vet jag? Det jag vet är att alla är individer,  då är man sällan så tvärsäker som den Självutnämnde Experten.

Jo, jag vet ju att den Självutnämnde Experten talar av okunskap, men efter några gånger blir det ärligt talat aningen tröttsamt. Den Självutnämnde Experten är inte en person och kan sällan eller aldrig hålla tand för tunga. Så här följer några av mina och vänners aningen sarkastiska reaktioner på 10 vanliga och tröttsamt återkommande kommentarer och situationer. Och kanske en lite mer allvarligt menad förklaring.

 

Men VARFÖR kastrerar du inte? Gärna sagt med något upprört och nedlåtande tonfall.

Mitt sarkastiska jag svarar (fast inte så ofta som jag har lust till..):

För de bajsar på hög i boxen, det blir inte så jobbigt att mocka då.

Va, kastrera?? Kan man göra det? Hade jag ingen aaaaning om! Vilken grej!

Jo, men det blir så svårt att avla på dem då..

För jag tycker jag är så häftig som har hingst (se även nedan)

 

Ja, man måste passa sig, man får ALDRIG vända ryggen till en hingst! Gärna sagt med förstående och ”du och jag vet minsann” tonfall och kroppsspråk och syftar på att hingstar anfaller dig bakifrån eller hoppar på och betäcker dig, för vi vet ju vad alla karla.., f’låt hingstar tänker på minsann!

Mitt sarkastiska jag vänder gärna ryggen till en av mina hingstar i det läget och ber Experten förklara. Ingående..

 

Passa dig, han la öronen bakåt där. Det gäller att hålla dem kort! Gärna med en förnumstigt förstå-sig-på tonfall

Mitt sarkastiska jag gör en ”ensam hemma min” med händerna för kinderna.

 

Men seriöst… Precis som med vilken annan häst som helst så kan de lägga öronen bakåt. Det intressanta är att se vad de lägger öronen bakåt ÅT. Precis som med vilken annan häst som helst. Normalt brukar det vara mot en annan häst. Och det intressanta är vad hästen säger i övrigt, mot vem riktas beteendet osv.

Det som kan vara ett mer särspäglat hingstbeteende är ”snakeing”, ett vallningsbeteende där de sänker huvudet och kör slingrande rörelser med bakåtslickade öron. Det beteendet vallar de ihop flocken och i vissa fall vill de köra bort andra hästar. Och nej, inte ett beteende jag skulle tolerera mot mig själv, men inte heller något beteende jag någonsin fått riktat mot mig. Har en hingst som gjort det när jag lett honom, där han varit extremt tydlig med att han inte gjorde så mot mig. Nu tolererade jag inte det ändå.

Men det är skillnad på att lägga öronen bakåt för något eller att valla.

 

Det finns särskilda hingststaket och hingstboxar. Det är typ LAG på det.

Alltså.. Ännu har ingen lyckats visa i några föreskrifter vad detta är för något? Jag väntar fortfarande?

Mitt sarkastiska jag brukar svara att jag självklart ser till att ha bra stängsel för att slippa folks ston inne hos mina hingstar. Och att jag begär språngavgift och levande föl om jag hittar ett sto i mina hagar.

 

Att ha bra staket är en självklarhet som hingstägare. Det finns inga föreskrifter om det och definitivt ingen lag. Men stabila staket med fungerande el borde vara en självklarhet för ALLA hästägare kan jag tycka. Hur ofta läser man inte om hästar som rymt och kommit ut på stora vägar med tragiska olyckor som följd? Det är betydligt värre och betydligt farligare än en lös hingst. Faktiskt. Även om lösa hingstar inte är kul alls. Utom för hingsten som kan springa runt och visa upp sig och busvissla på brudar?

Bra drag i elen är viktigt, för att det ska fungera måste man underhålla sina stängsel. Där fallerar de flesta. Och för förvånansvärt många fallerar det när man sätter upp staketen med. Ärligt talat, kom IGEN, så jävla svårt är det inte! Har man en okänslig häst, dra en jordtråd också så känns det mer.

Jag har gärna lite högre stängsel än de flesta andra, för att inte uppmuntra till hoppning. Men det är också viktigt hur de lägre trådarna sitter så gräset inte växer upp i dem direkt men ändå inte lämnar stora hål för andras fiffiga små hästar att ta sig in. För det har jag varit med om.. De tjyvbetäckningar jag känner till har det inte handlat om att hingsten kommit lös.. Mer om det under ”hingstar tänker bara på en sak”.

Jag har hingstanpassat på en punkt, det är att den nedre tråden villkorslöst ska vara en som lätt går av. Står det någon och vevar med benen vid staketet ska de inte fastna. Brösthöjd har jag gärna en kraftigare variant, tex elrep som håller för 800 kg. Men det allra viktigaste är att de får en ordentlig stöt om de går på tråden.

 

Hingstar tänker bara på en sak, deras enda drift är att betäcka ston. Det är faktiskt synd om en hingst som inte får betäcka! Typ djurplågeriiiii!

Mitt sarkastiska jag brukar fråga om samma gäller för karlar och hundar. Eller om det är något särskilt med just hästars könsdrift.

 

Mer seriöst så, ja, könsdriften är så klart stark hos alla djur. Men det är inget som trumfar allt annat. Även en hingst som ska betäcka är talbar och kontaktbar. Upphetsad? Givetvis. Måste man hantera den utifrån det? Självklart. Men ston har minst lika stark drift. Tittar man på vilda hästar är det inget konstigt med hingstar som inte får betäcka, utan går i ungkarlsflockar. Bara de starkaste och smartaste får en flock ston. Celibat för hingstar är inget konstigt. De kommer inte dö av pungsprängning eller liknande. Inte heller sitta på internetforum och bli stohatare, titta på nätporr och bli häst-incels. De är lite mindre komplicerade och röjer med polarna när det inte finns chans på ston.

Ston däremot.. Tittar man på det naturliga för ett sto så är det att vara dräktig. Inte att gå tom år efter år. Då skulle det vara mer djurplågeri att inte låta sina ston få föl. (och nej, det är det inte heller).

 

Ja passa dig nu, nu har han fått betäcka så nu har han fått smak på det! Gärna sagt med aningen uppspelt skadeglädje.

Alltså, mitt sarkastiska jag kommer nog faktiskt inte på något vettigt att svara på den. Tips mottages tacksamt. En lång, trött blick brukar det stanna vid.

 

Seriöst. Behöver jag faktiskt skriva något pedagogiskt om denna? Se punkten ovan i så fall. Majj Gadd.

 

Du ANAR faktiskt inte hur farlig en hingst kan bli! Det kan bara slå slint i huvudet på dem! De är totalt styrda av sina hormoner!

Ofta kommer någon historia om att de hört om någon. Sarkastiska jag orkar inte med den heller riktigt.

 

För att vara seriös om den här med så visst händer det och har hänt olyckor med hingstar som blivit aggressiva. Jag har inte varit med om det och jag känner ingen som varit med om det, men visst kan det hända. Jag kan tänka mig i vilka situationer det kan uppstå också, och det händer inte som en blixt från klar himmel. Gör de det handlar det om annat som smärta och det har varit väldigt nära ögat ett par gånger själv i liknande situationer. Inga hingstar inblandade däremot.
Hästar ÄR stora, starka, snabba och har ofta järnbitar fastspikade på de hårda hovarna. Lite koll måste man alltid ha. Och ja, jag har lite mer koll på hingstar än ston/valacker för att det blir större reaktioner från hingstarna om något händer. Men så länge det är friska hästar som inte reagerar på smärta eller för att de råkat illa ut av människor så är det ingen blixt från klar himmel. Men man måste kunna läsa vad de säger och veta vilka reaktioner som kan komma. Erfarenhet mao. Och precis som med ston och valacker så varierar det så klart mellan individer hur vassa och snabba de är i sina reaktioner. Jag har en hingst jag inte låter annat än erfarna människor hantera. En annan kan jag lugnt låta ett barn gå med, för han skulle oavsett vad som händer inte riskera den lilla människan. De är individer.

 

Åh, han HINGSTAR sig så! Vad än hingsten gör. Eller den påstått hingstiga valacken.

Eftersom det i 99 fall av 100 handlar om HÄSTbeteenden så kan det ge upphov till många olika kommentarer. Drar hästen på fältet när du galopperar? Åh GUUUUUD vad han hingstar sig!! Drar iväg med dig när du leder den? GUUUUUUD  vad han är hingstig! Flyttar sig inte? Sparkar i boxen? Ja, det går att stoppa in vilket olydigt/ouppfostrat beteende som helst här. Har den kulor är den HINGSTIG.

Så min standardkommentar är nä, men jävligt ouppfostrad.

 

Specifika hingstbeteenden finns. Men det är inte något av ovanstående och allt en häst med kulorna kvar gör är inte för att den har kulorna kvar. Om en häst utan kulor eller med äggstockar gör något liknande är det aldrig könsdelarna eller avsaknaden av dem som beskylls. Och det är normalt inte de ”riktiga” hingstbeteendena som får dylika kommentarer…

 

Enda anledningen att man behåller en häst som hingst är för att man tycker man är ball/det är häftigt.

Mitt sarkastiska jag brukar svara, självklart! Det är verkligen, verkligen den enda anledningen! Jag är ASBALL! * infoga himla med ögonen *

 

Alltså, öhh…. Säger mest om den som säger det tror jag. Jag misstänker starkt att Jante har ett finger med i spelet. Alla som sticker utanför ramen/normen måste plockas ner så de inte Tror De Är Något. Herregud, bara komma där och inte göra som alla andra! Fy!

 

Och jo, visst finns det även hingstägare som absolut inte ska ha hingst. Men jag törs påstå att de är i minoritet och vanligen har unghästar. Och de borde nog inte ha unghästar heller för den delen. Helt enkelt för att de är för okunniga.

 

Hingstar DÖDAR föl!! Jo, för det har jag sett på tv!!

Ja GUD ja! Det ligger massor med döda föl i fribetäckningshagar ute i landet! * himla med ögonen igen *

 

Jo, det kan hända. I mer extrema situationer. Normalt eller ens vanligt? Nej. En hingst normala programmering är att skydda fölen och flocken. Om fölet är ett hot för flocken för att det är sjuk eller svagt och riskerar dra åt sig rovdjur kan det hända. Men i normala situationer är hingstar inte ett hot för föl. En hingst som är aggressiv mot föl och ston ska definitivt inte vara hingst. Och inte fortplanta sig. Jag tror de flesta av oss känner samma sak för individer av vår egen art som inte kan uppföra sig mot barn.

 

(ok, jag vet att det här är nr 11.. )

  • Ston blir brunstiga så fort det flyttar in en hingst i stallet och slutar typ inte brunsta. Det blir jätteproblem! Man kan inte ha ston och hingstar i samma stall.

Jovisst, ston kan styra sin ägglossning på ett magiskt sätt som vi människor inte kan! Räcker med en sniff testosteron så BANG hoppar ett ägg loss! Och de bara fortsätter att poppa loss ägg tills de blir dräktiga!

 

Ehh… Nej. Däremot brukar stona kunna visa kraftigare och tydligare brunst när de har en hingst nära. Det finns ju liksom anledning att anstränga sig lite mer då. En del visar även brunstbeteende utan att brunsta. De vill få till det helt enkelt. Det brukar lägga sig efter ett par månader och återgå till det normala. Sen kan det finnas ston som är väldigt bestämda på att de vill ha föl. Eller som har jobbiga brunster av olika orsaker. Där kan man märka mer.

 

Kan man ha en hingst och en stoavdelning är det givetvis bekvämt. Jag har inte det och långt ifrån alla ställen jag varit på eller jobbat på har det. Det fungerar bra ändå, för hästarna vänjer sig. Är när det kommer nya som det kan vara lite stökigare i början. Sen ställer man förhoppningsvis inte ett sto bredvid en hingst med bara galler emellan. Något vett i skallen får man ju ha. Med lite tur. Även om jag sett stoägare som glatt bundit upp sitt sto med röven till hingstboxar. Brunstiga ston. Men det finns alltid folk man vill lysa med ficklampa i örat på för att se om det finns något där inne.

Att lyckas hitta en lämplig PRE avelshingst

Jag har tidigare i år och även nu suttit och tittat på svenska PRE avelshingstar för att se utbudet och för att hitta en lämplig kandidat till ett specifikt sto. Varför jag är inblandad får jag kanske återkomma till 😉

Men jag sliter ärligt talat mitt hår en hel del. Visst finns det fina hingstar, men så många av dem lämnar mig med fler frågetecken än svar när jag tittat på den information som finns om dem.

Jag tycker inte jag har omöjliga krav, men jag vill ha en sund hingst så klart med bra exteriör och som visat vad det går för ridmässigt med användbarhet och ridbarhet. Utställningsresultat är väl lite trevligt, men inget jag sätter någon jättevikt vid, eftersom det viktigaste för mig är hög ridbarhet. Jag ska ha en ridhäst, en häst att tävla dressyr och working equitation på och där har jag förvisso krav då jag förväntar mig att hästen ska gå svår klass i framtiden.

Jag vet två hingstar i Sverige så här långt som uppfyller mina krav helt, den ena är Endeños pappa Gorron XV som i mina ögon är den bästa PRE hingsten i Sverige idag med meriter från internationell GP dressyr, han är lite äldre och har visat sin hållbarhet dessutom. Tyvärr går han inte i avel längre, annars hade det inte varit så mycket att fundera över.
Den andre är Endeños morfar Bodeguero XXII som iaf har startat PSG med young rider och visat på bra ridbarhet och hållbarhet. Även han är till åren numera.

Men sen då? Vad är det jag missar? Att unga hingstar inte kan ha resultat från högre klasser är givet, men lite bör de visa ändå. Pepino-Sara tävlar sin Huron som sköter sig bra och han är rekommenderad hingst av spanska förbundet. men för min del går han tyvärr bort pga sin storlek, 178 cm i mankhöjd är på tok för stort för min del. Jag vet inte hur stort han lämnar, hans avkommor är vad jag vet (rätta mig gärna om jag har fel!) fortfarande för unga för att se det. Men blir de i närheten av hans storlek som vuxna får jag ha skylift för att ta mig upp 😉 155-160 i mankhöjd är perfekt för mig.

Så jag har tittat igenom hingstkatalogen. Och slitit mitt hår. Länkar till videofilmer som inte finns är klart irriterande. Visst kan jag söka runt på hemsidor, facebook och söka på youtube, vilket jag även gör för att få se så mycket som möjligt av hingsten utan att behöva resa land och rike runt, men länkar till borttagna youtubevideor imponerar inte och min första tanke är att de ångrat sig och inte har hingsten i avel pga skada eller annat. Nästa länk jag klickade på (inte samma häst kanske jag ska tillägga!) var till en uppfödares hemsida. Den visade sig inte existera. Kanske försöker jag söka reda på om den finns på någon annan adress. Kanske orkar jag inte leka detektiv om en avelshingst som enligt katalogen ska stå till förfogande den här säsongen! Även om det står ett tel nr till hingstägaren i annonsen är det en många mil att köra dit för att bara titta, utöver att det ger ett oseriöst intryck. Vill man inte visa upp sin avelshingst? En juste video och bra bilder gör mycket mer än ägarens intygande om den fantastiska stammen. Att det står priser för 2011 på hemsidan ser inte heller så kul ut.

Och ja, det finns bra hemsidor med bra info också så klart! Men det är deprimerande många som inte är det. Det är ju faktiskt en marknadsföringskanal för hingsten! Det finns fina och bra PRE i Sverige och vi bör absolut avla på de fina hästar som finns, men kanske behövs det lite mer proffsighet i hur man marknadsför sin hingst. Det räcker inte med fin man och flashiga framben, den ska gärna visa sina kvalitéer också.
Visst är alla inte ute efter en supertävlingshäst och alla hingstägare är inte tävlingsintresserade heller. Men varför inte ha ett samarbete med någon duktig ryttare i närheten som kan träna och tävla hingsten en del så den kommer ut, får meriter och faktiskt gör reklam för sig själv och rasen? Och är man inriktad på tex akademiskt är det väl ändå bra att visa upp hästens ridbarhet på video åtminstone? Jag åker gärna och tittar irl på hingstar jag är intresserad av, men jag åker inte 30 mil enkel resa för att öht få se hur en hingst rör sig.

Och nu ska jag gnälla på videor också 😉 En del har bra videor där man ser hästen både framifrån och från sidan i alla gångarter och där ryttaren visar fram rörelserna. Skitbra! Men långtifrån alla. Filmer där den som filmar står i ett hörn, det är dåligt ljus och en sämre mobilkamera så ser man inte så mycket av hästen. Visa UPP er fina hingst ordentligt!

Så, nu ska jag sluta klaga och vara lite konstruktiv också. Det finns jättefina PRE i Sverige och det är roligt. Avla gärna vidare på dem, men tänk lite längre än här och nu. Vackra hästar med bra temperament och hög ridbarhet är det vi förknippar med PRE. Vad jag förstått är målet för spanska avelsföreningen att få fram duktiga sporthästar dessutom, det finns många fina exempel ute på internationella tävlingsbanor redan, låt oss försöka få dit ännu fler! Kan de dessutom vara producerade i Sverige? Varför inte! Det finns duktiga ryttare här, kan man få fina PRE hos duktiga ryttare kan det verkligen bli fantastisk PR för rasen. Där hänger det lite på hingstägare och uppfödare också att tänka på att meritera sina hästar och visa upp dem på tävlingsbanorna.

(Visst kunde man vänta sig att avelsföreningen i Sverige kunde vara jobba aktivt här? Jobba aktivt för att matcha lovande ryttare med dito hästar som uppfödare behöver meritera? Men det är nog en helt annan historia.)

Hästens Dag på Ölmstad R&K sällskap

I går var jag och Lapp Glans iväg och var med och visade WE på Hästens dag på vår hemmaklubb Ölmstad. Väldigt trevligt och bra miljöträning med får, höns, människor, hundar, tält, grill och annat.

Blev överraskad över hur mycket folk det var på plats, jätteroligt! Och att klubben fick in en bra slant på det hela är ju ännu roligare 🙂 Jag gick med i Ölmstad, som inte är min närmaste klubb, eftersom de håller på med WE och jag hade vänners vänner där. Jag har ju ingen anknytning till någon annan klubb här nere, så det fick bli så. Det är jag glad över, för Örks är en av de trevligaste jag varit med i. Jag gillar att alla hälsar när man är där, engagemanget som finns och att det inte bara är stordrift. Alla ses och räknas och det tycker jag är en av de viktigaste sakerna i en förening och gör att iaf jag gärna vill hjälpa till tillbaka istället för att känna mig tvingad av arbetstvång som finns i andra klubbar.

LG var väldigt nöjd med det hela också. Det är faktiskt otroligt roligt att han verkligen gillar att få komma iväg och via upp sig. När jag börjar fläta manen på honom tänds lampan i blicken och han står avslappnad men alert och mycket, mycket nöjd medan han blir friserad. Väl ute på plats är det tydligt att han stortrivs med alla människor, hästar och uppmärksamhet. Sen är det jätteskönt att komma hem och rulla sig i boxen och prata med snorvalpen med.

Extra roligt är det faktiskt att han gillar barn så mycket som han gör och det är nästan alltid som någon eller några småtjejer kommer fram med stora ögon och frågar om de får klappa. Jag känner igen en ung Åsa där så det är roligt att kunna säga ja (när det inte är kvarkatider). LG ser det som en extra bonus när han får komma ut. Efter senaste tävlingen kom vi ut från speeden där han varit tokladdad och fem min senare stod han totalt avslappnad mös kind mot kind med en liten tjej. Kändes bra i matteshjärtat!
Han kan nog tänka sig en pensionärstillvaro där han jobbar extra på något ”klappa djuren” ställe 😉

För ett år sedan var han så laddad när jag var iväg på första tävlingen att han bokstavligen vibrerade när jag satt upp och höll på att brisera. Nu när han fått vara ute regelbundet så står han trevlig och avslappnad på långa tyglar och tittar på omgivningen. Jag måste komma ihåg det när jag har med mig Endeño ut och miljötränar nu, övning ger färdighet. Bara nöta på.

Endeño har varit ute och åkt igen

I går var en stor dag för mig och Endeño, vi åkte iväg till vår hemmaklubb Ölmstad och miljötränade. Jag är så otroligt glad att ha kommit så långt i åkträningen med honom och det är en stor sten som föll från hjärtat när det funkade så bra som det gjorde också. Han skötte sig utmärkt i lastningen, lastar honom själv och stod lugnt och stila hela vägen. Gnäggade lite ibland. Det får man ju göra.

Väl framme blev det lite gap och skrik i transporten när han såg och hörde att det fann andra hästar där. Men skötte sig när jag tränsade och lastade ur. Jag körde hela kitet, trés ridskolemässig, med longerlina, handskar, spö och hjälm. Uitfallatt så där. Hjälmen åkte på eftersom jag hade med den, resten var planerat så. Det är inte optimalt att åka iväg och miljöträna en unghäst först vid 5 års ålder, på våren och hingst. Men nu har det blivit så ändå eftersom jag först varit sjuk och inte kunnat göra saker efter plan, och sedan problemen med att få honom att vara trygg med att åka transport. Vi får ta det härifrån.

Vi gick runt på ridbanan, tittade på vattenmattan med vatten och gummiankor i. hästar i hagarna, hästar som reds, gick ett tag inne i ridhuset och vande honom vid speglarna och ut och runt igen. Han hojtade en del så klart, men jag tycker han skötte sig väldigt bra ändå. En gång blev det mycket för skallen och han hoppade runt lite, men var med mig och skärpte till sig direkt på tillsägning.

Vi skulle fika och prata lite tävlingsplaner jag, Mia och Åsa, så han blev parkerad i en box ett tag. Det var det jobbigaste på hela utflykten. Eftersom det inte är galler ut mot stallgången och vi fick stänga igen den öppna delen över boxdörren för att inte riskera att han fick för sig att hoppa ut så blev han rätt så frustrerad. Han SÅG ju ingenting! Han hörde de andra hästarna, men han vill ju SE! Taskiga matte ansåg att han fick gilla läget och han blev inte tyst, men han lugnade sig i alla fall. Hade bråttom ut, så vi fick ha lite tålamodsträning där, men så fort han kom ut och kunde se igen så lugnade han sig snabbt.

Jag har märkt tidigare att han har ett stort behov av att få se vad som händer. Han har varit trevligare ute än i ridhuset tex eftersom han i ridhuset gått och lyssnat efter vartenda ljud han hört och blivit spänd och okoncentrerad. Även i transporten vill han stå och titta ut genom fönstren. Det kommer han fortsätta vilja, men jag får träna på att han ska acceptera när han inte får spana också. Mycket att lära sig för att bli vuxen häst.

När vi kom hem fick de stå inne några timmar och vila. Han var dock inte alls så trött som jag trodde han skulle vara, men jag ska inte rida idag utan han får smälta intrycken från igår i lugn och ro.

Ska se till att åka iväg med honom regelbundet nu för att träna och hålla åkandet färskt sas. Han ska även vara med tre dagar på ridkurs för Bruno da Silva i början på juli, det blir på Ölmstad så då är det ju bra om jag ridit honom där innan. Jag räknar förvisso kallt med att han kommer visa sina värsta sidor ändå, men det är ju å andra sidan bra om han gör det när tränaren ser så att jag kan få hjälp med det och bolla lite tankar och funderingar jag har. Även om det är lite pinsamt också 😉

”Blir du aldrig rädd!”

Får väl skriva om motsatsen till gårdagens ämne om snälla hästar och skriva om när ens hästar inte uppför sig. Skriver giiiiiivetviiiis rent hypotetiskt nu då, för mina hästar skulle ju aaaaaldrig göra något dumt eller så. *erm, host, harkel* *Ond Blick (TM) på den som vågar säga något*

Alla hästar testar gränserna nån gång, särskilt som unghästar. Det hör till utvecklingen till vuxen individ, precis som det gör hos andra djurarter inklusive människor. Sen kan det variera mycket mellan individer hur mycket och hur öppet de gör det och även beroende på vilka krav som ställs. Det är inget konstigt i sig.

Vissa hästar med mycket temperament, vilja och energi är mer tydliga i protester och testande. Inte för att ryttaren är sämre eller hästen är på minsta sätt dum eller dålig, tvärt om. Det är ofta väldigt bra hästar med mycket kapacitet och om vill mycket själva som är mer, ska man säga utåtagerande, i sina viljeyttringar. Även vuxna hästar har ibland avvikande åsikter från ryttaren och kan visa det. Utan att det är fel på vare sig häst eller ryttare.

Vad man INTE vill höra som ryttare i de lägena är ”blir du inte rädd”, eller ett anklagande ”jag blir faktiskt RÄDD när din häst gör så!”. Det första är rätt kontraproduktivt, är man rädd blir man inte mindre rädd av att höra att omgivningen tycker att man borde vara det. Är man inte rädd vill man inte höra att man kanske borde vara det. Många gånger ser det mer dramatiskt ut med en häst som kastar sig, studsar med blandade hopp, rusningar mot utgången eller sparkar bakut än vad det är. (Nu talar jag givetvis endast om när friska hästar gör det, hästar som bockar, sparkar eller annat på grund av smärta är en helt annan sak.) Det kommer lite akrobatik och antingen struntar ryttaren i det och rider vidare, eller så tycker ryttaren det är obehagligt men rider vidare ändå.

Att någon annan blir rädd är väldigt svårt för (låt oss säga) mig att hantera. Det är inte med flit jag låter min häst hoppa på bakbenen eller försöka rusa mot utgången nämligen. Sorry, men jag skulle gärna slippa mycket av det också. Men händer det så måste jag hantera det där och då, rider man samtidigt som någon som får problem med sin häst, vad det än vara månde, så är det  bästa och enda man kan göra att hålla sig ur vägen. Det gäller även människor på marken, om inte ryttaren uttryckligen ber om hjälp. Det är inte så att man får problem (oavsett orsak) med sin häst med flit. Det är sånt som händer. Vet man att man har problem med sin häst brukar de flesta försöka vara i ridhuset när det är så få andra där som möjligt, men det går inte alltid att undvika heller och ibland kommer problemen bara när hästen distraheras av andra.

Jag som gillar hingstar har fått höra att så fort mina hästar gör något så är det är för att de har kulorna kvar, att de är hingstiga när de sätter sig på tvären. Nu ska jag väl sanningen å säga inte fått höra det rätt ut direkt till mig särskilt ofta, men bakvägen. Eftersom jag ger svar på tal kanske 😉
Att sätta sig på tvären och testa gränser är inget specifikt hingstigt. Men en hingst som inte uppför sig 150% prickfritt missköter sig av någon anledning oftast pga de där två testiklarna och de hormoner som följer? Märkligt. Särskilt som valacker och ston sätter sig på tvären de med, och de borde de ju med det resonemanget inte göra. Ston kan ha en hel del egenheter för sig särskilt vid brunst, men det ses av omgivningen  som något naturligt och inte som något farligt. Möjligen pratar man om stoighet iofs och att de kanske borde få munkpeppar. Men det ses inte som något konstigt. För att vi här i Sverige är vana med ston men inte med hingstar?
Valacker sätter sig också på tvären och testar gränser, men även där ser man oftast till individen och inte könet. De har ju inte riktigt något. Man ser orsaken till problemet för vad det är, snarare än tillskriver hästen egenskaper utifrån dess testiklar. Visst är valacker oftast lugnare och mer medgörliga än hingstar, det är inte det jag säger, just på grund av bristen på testosteron, men det betyder inte att de är helt okomplicerade, även de kan sätta sig på tvären och ha Åsikter om saker och ting.

Känns som jag behöver knyta ihop säcken lite i det här inlägget. Det berör så många olika ämnen när det kommer till hästar som inte uppför sig som förväntat. Det är utveckling och hälsotillstånd hos hästen, ryttarens kunskaper och mentala tillstånd och annat som påverkar. Att en fullt frisk häst testar gränser är rätt normalt, även om det ibland är så små test att de inte riktigt märks. Det finns så mycket som spelar in utan att det är fel på vare sig ryttare eller häst. Det är en del av utvecklingen hos häst och ryttare. En häst kan uppföra sig väldigt annorlunda i olika miljöer också. Det är levande djur med egna ideér många gånger. Det som är det viktiga är hur man som ryttare hanterar den här typen av motgångar. Kan man ta sig igenom det? Vilka verktyg behövs för det?

Att man blir rädd emellanåt som ryttare är fullt normalt. Det händer saker, det kan vara större eller mindre saker som påverkar en. Hur man själv mår psykiskt spelar också stor roll för hur man hanterar en händelse eller motgång. Det är något som det inte talas så jättemycket om inom ridsporten, inte som jag har märkt i alla fall. Jag kommer återkomma till det ämnet fler gånger framöver.

NÄ! Jag VILL INTE gå ditåt! *helt anonym häst och ryttare*
NÄ! Jag VILL INTE gå ditåt!
*helt anonym häst och ryttare*